Sjuka tankar och funderingar
Citat från Bumbismurfen
Jag funderar lite över hur man är funtad om man tänker "okej nu har 'gud' talat om för mig att jorden ska går under (t.ex.) 31 maj 2015. Men jag vill inte dö så jag tar livet av mig en vecka innan för då är jag liiite bättre än alla andra och får komma till paradiset (Y)" och sen får typ 1000 pers till att tro att det här är en riktigt smart sak att göra.
Japp, vi läser om domedagssekter i skolan just nu ^^
ar man inte livet av sig för att slippa uppleva domedagen då?
Citat från JDsanchez
Jag nästan vet att någon där uppe kollar på oss hela tiden, nej inte gud, han är så j*vla påhittad. Någon/några andra som studerar oss/mig
jag skulle gärna vilja utöka det perspektivet genom att tro på att vi inte endast är iaktagna ovanifrån.
jag tror att vi även studeras på ett närmare avstånd. att det finns varelser från en helt annan värld
runtomkring oss, som studerar människan med ett syfte att göra så.
sedan har mina tankar även vandrat kring om vi själva är något helt annat än vad vi egentligen tror.
jag har en tro på alla har en själ, & det är vad som ger liv åt den tillfälliga kroppen man lever i. jag
tror på att själen lever länge, genom ett flertal livstider & alla livstider vi genomgår gör vi för att lära
oss om det vi egentligen är. och när man nått nivån av fulländad medvetenhet om livet så är även
tiden på jorden slut. det är då jag tror att det som uppenbarat sig för oss, själen som i själva verket
är den "varelse" jag beskriver.
den är du men du kan inte längre kalla dig själv människa. för jag tror att jag, att vi har ett annat namn
på vad vi egentligen är. vi tillhör en annan plats, en annan planet, ett annat solsystem. vi lever här för
att det är ett test som genomgås i samband med att vi ska lära oss och få en större medvetenhet om
livet. inte bara vårt liv utan även det universala. och när vi utfört den uppgiften. när vi nått målen till den
nivån vi skulle sträcka oss till. då tror jag att man får komma "hem", till den plats där vi egentligen hör
hemma.
I'm pretty much philosophic. though, I'm not
writing it cause I think it's "sick" or "crazy".
I write about my beliefs regarding this subject
Citat från WTFWJD
Citat från Bumbismurfen
Jag funderar lite över hur man är funtad om man tänker "okej nu har 'gud' talat om för mig att jorden ska går under (t.ex.) 31 maj 2015. Men jag vill inte dö så jag tar livet av mig en vecka innan för då är jag liiite bättre än alla andra och får komma till paradiset (Y)" och sen får typ 1000 pers till att tro att det här är en riktigt smart sak att göra.
Japp, vi läser om domedagssekter i skolan just nu ^^
ar man inte livet av sig för att slippa uppleva dommedagen då?
Nej, för att slippa dö den eviga döden eller nåt sånt skit.. Men vafan spelar det nån roll NÄR dom dör om dom är så jävla säkra på att dom kommer till paradiset eller w/e? Är det då inte bättre att leva så länge som möjligt?
Citat från rrep
våran lärare kom med nån sjuk tanke som jag fastnade i ;
Att hela jorden, världen, mänskligeheten, ALLT bara är ett expriment..
Lixom, några forskare som ser vad som händer om man blandar olika arter å låter dem sköta sig själva.. å nu har de kommit fram till att vi suger å ser hur allt förstörs men vi fortsätter bete oss som vanligt...bara förstör fast vi ser vad som ska hända.. 2012 avbryts expriment pga av fara... haha
shit. exakt så jag tänker. fast att allt e runt mej. forskarna testar hur jag reagerar på allt.
Citat från zsedt
Nu orkar jag inte läsa igenom alla sidor. Men sen jag var liten har jag tänkt att det vore lite ballt om alla egentligen är döda, och det här är livet efter döden. När någon människa i vårat "liv" dör föds de egentligen in i det riktiga livet. Haha, jag formulerar mig så dåligt.
Ja. Tänker alltid så när jag får "Deja vu", som jag får typ 1 gång om dagen. Tänker typ: gjorde jag det här i mitt förra liv?
Citat från SuckMeBeautiful
Jag får för mig att folk kan läsa mina tankar och att någon ALLTID kollar på mig.
Lite paranoid, ja.
Jag kan inte ens vara helt ensam i ett rum naken utan att känna att någon kanske tittar på mig.
På lektionerna när jag tänke rpå något privat eller liknande, blir jag nervös för det känns som om alla andra kan läsa mina tankar.
Då måste jag kolla på deras ansikten och försöka läsa av om dom visar något tecken på att dom kan höra/läsa mina tankar.
Ibland har jag också tänk på att alla kanske inte finns.
Som dom flesta i denna tråd har skrivit.
Typ allt dät där stämmer in på mig också :S Kan sitta och smsa med ngn och tänka på ngt som jag inte vill att nån i klassen ska veta och då känns det som att alla kollar på mig och jag får panik O.o
och sen den teorin med att alla ser olika färger, men kallar det vi ser för samma sak, för att någon lärt oss det sen vi va små liksom? Weird.
[i]Citat från SuckMeBeautiful
Jag får för mig att folk kan läsa mina tankar och att någon ALLTID kollar på mig.
Lite paranoid, ja.
Jag kan inte ens vara helt ensam i ett rum naken utan att känna att någon kanske tittar på mig.
På lektionerna när jag tänke rpå något privat eller liknande, blir jag nervös för det känns som om alla andra kan läsa mina tankar.
Då måste jag kolla på deras ansikten och försöka läsa av om dom visar något tecken på att dom kan höra/läsa mina tankar.
Ibland har jag också tänk på att alla kanske inte finns.
Som dom flesta i denna tråd har skrivit.
sådär känns det för mig med :o
Skapar vi vårat eget öde eller är allt redan förutbestämt? Kanske inte så sjuk men..
Citat från CuteDevil
Jag tror inte att folk ser samma färger. För vist vi pekar alla på himmlen och säger den är blå för det ahr folk sagt sen vi va små, så alal färger som ser ut som himmlen är ju blå, men bara för att vi har ett gemensamt namn på det betyder ju inte att min blå ser ut som din blå för din blå kanske ser ut som min rosa. Så egentligen kanske alla människor i världen gillar samma färg bara att den ena ser sin färg som blå å en annan som röd för det är vad vi blivit lärda. Lite sjukt men ja=)
Jag har tänkt ganska likt det fast med smaker.
Typ att salt kanske smakar som mitt beskt osv.
Citat från Bumbismurfen
Skapar vi vårat eget öde eller är allt redan förutbestämt? Kanske inte så sjuk men..
Jag tror det är bestämmt.
Men vi kan välja vägen dit hur vi vill.
Men det slutar alltid likadant, men kanske inte på samma sätt.
Citat från WTFWJD
Citat från Bumbismurfen
Skapar vi vårat eget öde eller är allt redan förutbestämt? Kanske inte så sjuk men..
Jag tror det är bestämmt.
Men vi kan välja vägen dit hur vi vill.
Men det slutar alltid likadant, men kanske inte på samma sätt.
Låter nästan lite motsägelsefullt ^^
Citat från rrep
Citat från SuckMeBeautiful
Jag får för mig att folk kan läsa mina tankar och att någon ALLTID kollar på mig.
Lite paranoid, ja.
Jag kan inte ens vara helt ensam i ett rum naken utan att känna att någon kanske tittar på mig.
På lektionerna när jag tänke rpå något privat eller liknande, blir jag nervös för det känns som om alla andra kan läsa mina tankar.
Då måste jag kolla på deras ansikten och försöka läsa av om dom visar något tecken på att dom kan höra/läsa mina tankar.
Ibland har jag också tänk på att alla kanske inte finns.
Som dom flesta i denna tråd har skrivit.
sådär känns det för mig med :o
Mig med... Vågar ibland inte tänka vissa saker. Typ "okeej, tänk på något annat. Bingo, bingo, bingo, vad är klockan?"
Citat från zsedt
Nu orkar jag inte läsa igenom alla sidor. Men sen jag var liten har jag tänkt att det vore lite ballt om alla egentligen är döda, och det här är livet efter döden. När någon människa i vårat "liv" dör föds de egentligen in i det riktiga livet. Haha, jag formulerar mig så dåligt.
Jag brukar tänka typ så. Att vi går runt och undrar om man får ett annat liv efter detta, fast vi egentligen är inne på vårt femte liv typ? Att när man föds glömmer man allt från innan, och ja... Och ibland tänker jag också att, många är ju bergssäkra på det här med flera liv, att man återföds osv. Vissa personer kanske minns något från ett tidigare liv? Att något gick fel och de minns allting. Vad läskigt det måste vara.
Jag tror inte på dethär egentligen, men funderar mycket på det...
Jag får mest för mig hur det skulle kännas exempelvis när man sitter i bilen på motorvägen i 110 km/h och sen bara öppna dörren och slänga sig ut. En gång drev de här tvångstankarna mig till att göra det. Hände exempelvis på semestern när vi bodde på högsta våningen på hotellet. Jag fick i känslan av att jag ville bara hoppa utför. Det var ganska äckligt eftersom jag blev som i trans och precis innan man är påväg att göra det så "vaknar" man upp:c. Det var faktist väldigt obehagligt när man märker själv vad man just var påväg att göra fast man inte hade som mening att gör det från första början:c
När jag är med min pojkvän så händer det ofta att jag börjar tänka på engelska, eftersom jag pratar det med honom. Fast då blir jag livrädd och tvingar mig att tänka på svenska, just in case att han skulle kunna läsa mina tankar.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet