Självskadebeteende
^Låter hemskt :( Jag har endast gjort psykisk skada på mig själv genom att förstöra relationer med alla jag tycker om.
Jag har en tendens till att göra det, kan inte förneka att det tar bort fokuset ifrån tankarna.
Sen om det sker medvetet eller omedvetet, det vet jag inte riktigt. Det bara sker.
Ibland kan det dock utföras för att känna något, vad som helst, om du känner dig så omrörd och ockuperad att du inte riktigt kan ta in något riktigt. Inte lätt att förstå sig på.
Jag gillar allt som är destruktivt.
Jag får en sån där nöjd känsla.
När jag mår dåligt så äter jag sällan, och med diabetes är det nog mer skada för kroppen än vanligtvis, så räknas det som självskadebeteende? För jag känner inte precis att jag gör det medvetet, utan snarare att jag bara inte tänker på något, och skit händer.
:SSSSSS
Skulle aldrig få för mig att orsaka mig själv någon smärre skada i dagens läge åtminstone, inte direkt skada, men som beskrivet ovan antagligen ganska indirekt.
Citat från Zeradi
^Låter hemskt :( Jag har endast gjort psykisk skada på mig själv genom att förstöra relationer med alla jag tycker om.
Men det gör jag också. Inte alla förhållanden, vänner är jag bra på att ha kvar men kärlek fungerar inte. Eller jo, det funkar i början när jag får den uppmärksamheten jag behöver men när det börjar avta så beter jag mig illa enbart för att bli sedd. Men allt elakt jag gör och säger gör jag egentligen bara för att få skit tillbaka och känna mig nertryckt. Mitt ex gjorde aldrig det. Jag kunde säga vad som helst men han gick bara därifrån och jag blev ännu mer förbannad för att han inte reagerade på det sättet jag ville.
Sen kommer man på vad man håller på med, känner ånger, ber om förlåtelse och måste förklara varför man gjorde det. Och svaret man får tillbaka är alltid "men sluta göra så om du vet att du inte mår bra av det". Men hur slutar man?
^Tack! Nu förstår jag varför jag är elak hela tiden! :*
Det var exakt den förklaringen jag behövde! Jag har försökt formulera det själv hur länge som helst, men det är så svårt när folk inte förstår.
Citat från Zeradi
Det var exakt den förklaringen jag behövde! Jag har försökt formulera det själv hur länge som helst, men det är så svårt när folk inte förstår.
Men det är svårt att sätta ord på det själv. Jag vet ju att jag gör det, jag vet ungefär varför jag gör det men jag vet inte grunden till varför jag ABSOLUT måste göra så. Det är ju inte ett normalt beteende. Jag vill ju inte bete mig som en fitta. Jag älskade min pojkvän lika mycket som min familj men ändå känner jag någonstans inom mig att jag vill må dåligt. Fast jag vill vara glad. Lite paradoxalt helt enkelt
Jag har inte riktigt fattat att det är det jag håller på med i mitt nuvarande förhållande förrän du berättade din historia, eftersom jag slutade skära mig ett tag så trodde jag ju att den psykiska misshandeln av mig själv skulle sluta av sig självt.
Dock har jag även väldiga aggressionsproblem som förvärrar tillståndet en del.
Citat från Zeradi
Jag har inte riktigt fattat att det är det jag håller på med i mitt nuvarande förhållande förrän du berättade din historia, eftersom jag slutade skära mig ett tag så trodde jag ju att den psykiska misshandeln av mig själv skulle sluta av sig självt.
Dock har jag även väldiga aggressionsproblem som förvärrar tillståndet en del.
Men då är ju frågan hur du ska gå vidare härifrån. Om du älskar killen och inte vill att det ska ta slut så måste du ju göra något åt det för tillslut kommer du eller han tyvärr inte orka med den psykiska misshandeln som ni båda orsakar gentemot varann. Tyvärr men så är det.
Jo, jag är medveten om det. Jag ska snart börja gå till psyk så jag hoppas att dom kan hjälpa mig och jag ska försöka allt jag kan med att sluta få word vomits! :)
Citat från Zeradi
Jo, jag är medveten om det. Jag ska snart börja gå till psyk så jag hoppas att dom kan hjälpa mig och jag ska försöka allt jag kan med att sluta få word vomits! :)
Jag funderar också på att gå till psyk ofta, men sen när jag väl tar tag i det så börjar jag alltid må skitbra och då känns det onödigt. :(
Citat från imparishilton
Jag funderar också på att gå till psyk ofta, men sen när jag väl tar tag i det så börjar jag alltid må skitbra och då känns det onödigt. :(
haha, detta.
Livet blir mycket bättre om man mår bra. Tänk att kunna ha ett normalt förhållande! :D
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet