Religion är inte roten till all ondska
Tovetuss
Tjej, 31 år
Jag anser att människan försöker göra ordet ondska till något större än vad det är, för att skydda sig själv och sin art... Men för mig ondska (i en människa) när man medvetet gör annan människa ont och ignorerar sin empati medvetet...
Vissa människor besitter dock inte empati. Är de mindre onda? Jag vill se ondska som det som är negativt och ogynnsamt för oss, rent generellt.[/i]
I så fall skulle man kunna kalla en psykopat, eller en svårt autistisk människa ond när de gör s.k. onda gärningar, men jag ser det bara som att de begår dessa gärningar men inte "besitter" ondskan.
Människan, som skapat djävulen för att göra ondskan ouppnålig, men visar att den finns där inom oss, men inte på den nivå som krävs för att man ska vara ond. Vi jämför ondskan med djävulen för att kunna säga att vi är goda.
Jag väljer att tro att ondska är ett medvetet val, och jag tror inte att någon föds ond. Däremot har jag svårt för att riktigt kunna tänka mig att en person är ond därför att jag ofta ger alla en chans.
Men jag kan inte kalla tex. en naturkatastrof för ondska, eller en sjukdom för ond. Det kanske är förjävligt, negativt och ogynnsamt, men inte mer än så
sdgad
Kille, 59 år
När det inte är fastställt att det existerar någon form av objektiv etik och moral, vad är då poängen med att sätta upp några etiska riktlinjer som är aktuella för omständigheterna som existerar vid det tillfället, och förvänta sig att de skall ärvas ned från generation till generation, i hopp om att de skall reglera människans fulla potential? Är det inte istället bättre att skapa etiska riktlinjer baserat på logik, förnuft, resonemang och diskussion, och anpassa dem efter våra nuvarande förutsättningar? Vår etik och moral förändras ständigt. Slaveri och våld var rättfärdigat för kanske 2000 år sedan, någonting som verkligen inte är accepterat idag. Personligen så anser jag att vi skall anpassa etiken till människans, samhällets och omgivningens förutsättningar, och inte tvärtom som man förväntas att göra med religion.
Orks
36 år
Citat från Tovetuss
Jag anser att människan försöker göra ordet ondska till något större än vad det är, för att skydda sig själv och sin art... Men för mig ondska (i en människa) när man medvetet gör annan människa ont och ignorerar sin empati medvetet...
Vissa människor besitter dock inte empati. Är de mindre onda? Jag vill se ondska som det som är negativt och ogynnsamt för oss, rent generellt.
I så fall skulle man kunna kalla en psykopat, eller en svårt autistisk människa ond när de gör s.k. onda gärningar, men jag ser det bara som att de begår dessa gärningar men inte "besitter" ondskan.
Människan, som skapat djävulen för att göra ondskan ouppnålig, men visar att den finns där inom oss, men inte på den nivå som krävs för att man ska vara ond. Vi jämför ondskan med djävulen för att kunna säga att vi är goda.
Jag väljer att tro att ondska är ett medvetet val, och jag tror inte att någon föds ond. Däremot har jag svårt för att riktigt kunna tänka mig att en person är ond därför att jag ofta ger alla en chans.
Men jag kan inte kalla tex. en naturkatastrof för ondska, eller en sjukdom för ond. Det kanske är förjävligt, negativt och ogynnsamt, men inte mer än så
Så man ska utgå från att ondska bör jämföras med sadism? Eller är det helt enkelt ringaktning av mänskligt lidande, som det handlar om? Var går gränsen mellan apati och bristande förstånd?
Sant, ondska sitter väl i avsikten, men man kan fortfarande säga att en naturkatastrof gjorde oss "ont".
Orks
36 år
Citat från Mehdimentio
När det inte är fastställt att det existerar någon form av objektiv etik och moral, vad är då poängen med att sätta upp några etiska riktlinjer som är aktuella för omständigheterna som existerar vid det tillfället, och förvänta sig att de skall ärvas ned från generation till generation, i hopp om att de skall reglera människans fulla potential? Är det inte istället bättre att skapa etiska riktlinjer baserat på logik, förnuft, resonemang och diskussion, och anpassa dem efter våra nuvarande förutsättningar? Vår etik och moral förändras ständigt. Slaveri och våld var rättfärdigat för kanske 2000 år sedan, någonting som verkligen inte är accepterat idag. Personligen så anser jag att vi skall anpassa etiken till människans, samhällets och omgivningens förutsättningar, och inte tvärtom som man förväntas att göra med religion.
Religion är något man idealiskt sett själv ska välja att ansluta sig till, utifrån ens egna uppfattningar.
Tovetuss
Tjej, 31 år
[
I så fall skulle man kunna kalla en psykopat, eller en svårt autistisk människa ond när de gör s.k. onda gärningar, men jag ser det bara som att de begår dessa gärningar men inte "besitter" ondskan.
Människan, som skapat djävulen för att göra ondskan ouppnålig, men visar att den finns där inom oss, men inte på den nivå som krävs för att man ska vara ond. Vi jämför ondskan med djävulen för att kunna säga att vi är goda.
Jag väljer att tro att ondska är ett medvetet val, och jag tror inte att någon föds ond. Däremot har jag svårt för att riktigt kunna tänka mig att en person är ond därför att jag ofta ger alla en chans.
Men jag kan inte kalla tex. en naturkatastrof för ondska, eller en sjukdom för ond. Det kanske är förjävligt, negativt och ogynnsamt, men inte mer än så
Så man ska utgå från att ondska bör jämföras med sadism? Eller är det helt enkelt ringaktning av mänskligt lidande, som det handlar om?
Sant, ondska sitter väl i avsikten, men man kan fortfarande säga att en naturkatastrof gjorde oss "ont".[/i]
Tycker sadisten, som plågar någon som asolut inte vill bli plågad, gör ont. Men sådant är oerhört svårt, eftersom sadisten kanske sedan går hem till sin älskade eller till sina vänner, och beter sig ytterst empatiskt. Jag tänker inte döma ut en sadist som ont utan att spionera på den ett bra tag innan
Hm.. om man anser att göra ont är att vara ond.
thftrf
Kille, 33 år
Citat från Orks
Fast "ondska" är ju varken negativt eller ogynnsamt för oss?
Inte? Anser du att det är avsikten?[/i]
Ondska är som sagt bara ett ord. Ordet som vi anser som grunden för vår ofullkomlighet.
Men eftersom världen är uppbyggd av en balans är det negativa essentiell för det positivas existens.
Så att det finns positiva och negativa krafter stämmer men att dom skulle vara rätt och fel är människans påhitt.
sdgad
Kille, 59 år
Citat från Orks
Citat från Mehdimentio
När det inte är fastställt att det existerar någon form av objektiv etik och moral, vad är då poängen med att sätta upp några etiska riktlinjer som är aktuella för omständigheterna som existerar vid det tillfället, och förvänta sig att de skall ärvas ned från generation till generation, i hopp om att de skall reglera människans fulla potential? Är det inte istället bättre att skapa etiska riktlinjer baserat på logik, förnuft, resonemang och diskussion, och anpassa dem efter våra nuvarande förutsättningar? Vår etik och moral förändras ständigt. Slaveri och våld var rättfärdigat för kanske 2000 år sedan, någonting som verkligen inte är accepterat idag. Personligen så anser jag att vi skall anpassa etiken till människans, samhällets och omgivningens förutsättningar, och inte tvärtom som man förväntas att göra med religion.
Religion är något man idealiskt sett själv ska välja att ansluta sig till, utifrån ens egna uppfattningar.
Men hur kan man göra religion helt personligt och individuellt i praktiken?
Zalbeyx
Kille, 35 år
Citat från DonCollione
Citat från Orks
Fast "ondska" är ju varken negativt eller ogynnsamt för oss?
Inte? Anser du att det är avsikten?
Ondska är som sagt bara ett ord. Ordet som vi anser som grunden för vår ofullkomlighet.
Men eftersom världen är uppbyggd av en balans är det negativa essentiell för det positivas existens.
Så att det finns positiva och negativa krafter stämmer men att dom skulle vara rätt och fel är människans påhitt.
For there to be nothing, there must also be everything.
Orks
36 år
Citat från Tovetuss
[
I så fall skulle man kunna kalla en psykopat, eller en svårt autistisk människa ond när de gör s.k. onda gärningar, men jag ser det bara som att de begår dessa gärningar men inte "besitter" ondskan.
Människan, som skapat djävulen för att göra ondskan ouppnålig, men visar att den finns där inom oss, men inte på den nivå som krävs för att man ska vara ond. Vi jämför ondskan med djävulen för att kunna säga att vi är goda.
Jag väljer att tro att ondska är ett medvetet val, och jag tror inte att någon föds ond. Däremot har jag svårt för att riktigt kunna tänka mig att en person är ond därför att jag ofta ger alla en chans.
Men jag kan inte kalla tex. en naturkatastrof för ondska, eller en sjukdom för ond. Det kanske är förjävligt, negativt och ogynnsamt, men inte mer än så
Så man ska utgå från att ondska bör jämföras med sadism? Eller är det helt enkelt ringaktning av mänskligt lidande, som det handlar om?
Sant, ondska sitter väl i avsikten, men man kan fortfarande säga att en naturkatastrof gjorde oss "ont".
Tycker sadisten, som plågar någon som asolut inte vill bli plågad, gör ont. Men sådant är oerhört svårt, eftersom sadisten kanske sedan går hem till sin älskade eller till sina vänner, och beter sig ytterst empatiskt. Jag tänker inte döma ut en sadist som ont utan att spionera på den ett bra tag innan
Hm.. om man anser att göra ont är att vara ond.
Om man frivilligt lyckas hålla sina illgörande avsikter inne, visar det väl på en god vilja eller ett gott omdöme? En tanke måste alltid göras verklig med handling, innan den objektivt kan bedömas, från ett moraliskt perspektiv.
Å andra sidan, en sociopat som inte kan känna empati borde väl inte kunna ha någon meningsfull relation till sin familj?
Det finns för mycket att säga om detta, och jag är trött. På återseende. :P
Orks
36 år
Citat från Mehdimentio
Citat från Orks
Citat från Mehdimentio
När det inte är fastställt att det existerar någon form av objektiv etik och moral, vad är då poängen med att sätta upp några etiska riktlinjer som är aktuella för omständigheterna som existerar vid det tillfället, och förvänta sig att de skall ärvas ned från generation till generation, i hopp om att de skall reglera människans fulla potential? Är det inte istället bättre att skapa etiska riktlinjer baserat på logik, förnuft, resonemang och diskussion, och anpassa dem efter våra nuvarande förutsättningar? Vår etik och moral förändras ständigt. Slaveri och våld var rättfärdigat för kanske 2000 år sedan, någonting som verkligen inte är accepterat idag. Personligen så anser jag att vi skall anpassa etiken till människans, samhällets och omgivningens förutsättningar, och inte tvärtom som man förväntas att göra med religion.
Religion är något man idealiskt sett själv ska välja att ansluta sig till, utifrån ens egna uppfattningar.
Men hur kan man göra religion helt personligt och individuellt i praktiken?
Genom att anspela på individens frihet att tänka själv? En religion som inte tilltalar borde ju i teorin ha färre anhängare.
Tovetuss
Tjej, 31 år
Tycker sadisten, som plågar någon som asolut inte vill bli plågad, gör ont. Men sådant är oerhört svårt, eftersom sadisten kanske sedan går hem till sin älskade eller till sina vänner, och beter sig ytterst empatiskt. Jag tänker inte döma ut en sadist som ont utan att spionera på den ett bra tag innan
Hm.. om man anser att göra ont är att vara ond.
Om man frivilligt lyckas hålla sina illgörande avsikter inne, visar det väl på en god vilja eller ett gott omdöme? En tanke måste alltid göras verklig med handling, innan den objektivt kan bedömas, från ett moraliskt perspektiv.
Å andra sidan, en sociopat som inte kan känna empati borde väl inte kunna ha någon meningsfull relation till sin familj?
Det finns för mycket att säga om detta, och jag är trött. På återseende. :P[/i]
Ja, som sagt, är det de onda handlingarna jag talar om. Tror inte på att en männisa kan vara ond genom tankar. Alla har onda tankar, men för att vara kapabel till att göra dem verklighet krävs mer än vad de flesta klarar och vill.
Kanske inte. Har inte en så värst stor erfarenhet av sociopater, men personen i fråga kan ju ge sken av empati och därefter ha relationer när den andra partern är ovetande om att det är en lögn, och då bli ständigt manipulerade. Inte heller det har med ondska att göra...
Hah, samma här. Blev både irriterad och upphetsad ( alltså, inte sexuellt ) och gick och åt istället. ciao
... fast tänker ändå vara lite stött
Snea
28 år
religion är för att folk behöver tro på något.
E_Schwartz
Kille, 35 år
Citat från Orks
Nej, det kommer inte från samma källa. Att båda kan ha en gemensam verkställande faktor betyder inte att de har samma förutsättningar för att existera.
where2logicinthisfuckingplace?
Ugh, källan är olik i grunden av de båda beteendeformerna.
Men källan för beteendet, i anseendet av vad som satte snöbollen i rullning, är densamma.
Inte fan rinner logik från dina fingrar i en strid ström.
E_Schwartz
Kille, 35 år
Citat från Orks
Men de negativa effekterna har ju inte med religion i sig att göra, utan med den specifika religionen. Vad är det som inte går fram?
Att du specificerar dig till individuella religioner i din skrift, medan jag inte har lust att sitta och specificera varje individuell religions negativa sidor och använder mig av ett paraplybegrepp såsom religion[er].
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet