Psykisk ohälsa
är just nu inne i världens ångestfanskap
känner för att dö osv
Hermit: Jag känner igen mycket i dig som jag ser hos flertalet nära vänner med asperger. Du påminner även om min far, en människa jag tycker är helt fantastisk, på samma sätt då jag anser att han också har vissa "aspie"-beteenden. Så min observation var ärligt en bedömning av dig baserad på tidigare erfarenheter. Varför jag nämnde det? Jag gjorde det för att jag vill ge dig ett genuint tips i syfte att hjälpa dig för att vara trevlig då jag inte ser någon poäng att vara otrevlig emot dig bara för att jag kanske inte alltid delar din åsikt.
Förstår. Då var det inte menat nedlåtande i alla fall. Men som sagt. Jag accepterar gärna din åsikt om bara du visar några särskilda uttalanden där du tycker att jag klart och tydligt visar på aspbergerssymptom.
asså softa med aspergerdiagnoserna dr. tuggummi
är det någon här som har gjort utredningar hos arbetsförmedlingen om en har "psykisk funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga"?
känns som att jag har gett mig in i nåt jag knappt fattar men vet verkligen inte vad jag ska göra annars
ursäkta om detta är fel tråd för det här
Citat från kirsak:
är det någon här som har gjort utredningar hos arbetsförmedlingen om en har "psykisk funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga"?
känns som att jag har gett mig in i nåt jag knappt fattar men vet verkligen inte vad jag ska göra annars
ursäkta om detta är fel tråd för det här
Jag är ytterst tveksam på att af har kompetensen att diagnotisera, däremot så har dom en arbetspsykolog tillgängligt för funktionsnedsatta. Man får skapa en kontakt på vården och göra en utredning. Vill du påskynda detta kan du säkert hitta någon privat mottagning genom vårdgarantin
Edit; *som täcks av vårdgarantin
Hur får man en utredning?
Jag känner själv att det är nåt som är lite vajsing, kuratorn viftade bort det direkt vilket jag blev förolämpad av.
Har gått och pratat med en annan kvinna, typ medium, som sa väldigt direkt att hon såg många tecken på en diagnos, som jag själv känner igen mig i när jag läser om den, liksom en annan.
Men ringer jag bara vårdcentralen och ber om en utredning? Eller ett läkarbesök först? Vill ju inte gå till samma kurator som i början..
man kan väl kräva en utredning??? elr
Jo men till vem vänder man sig?
Tycker det är sjukt jobbigt att kräva tid osv av andra, speciellt om det blir av fel, då tar jag upp tiden i onödan när dom hade kunnat gjort nåt viktigare liksom!
Citat från PLOMP:
Jo men till vem vänder man sig?
Tycker det är sjukt jobbigt att kräva tid osv av andra, speciellt om det blir av fel, då tar jag upp tiden i onödan när dom hade kunnat gjort nåt viktigare liksom!
Gå bara till vårdcentralen och säg i kassan "Hej jag vill göra en utredning om (vad det nu är) "
Det var så jag gjorde med min depression och jag fick tid hos en psykolog redan samma vecka
Citat från Soldier:
Du skrev tidigare att du ansåg dig vara en antagonist, har du jämnt tänkt så och utmanat folks åsikter, eller har det blivit så på senare tid? Är det oftare så att du är emot någons åsikter än att du håller med?[/i]
Jag skulle nog säga att jag är ganska 50/50 i diskussioner, angående om jag håller med de andra eller inte. Det finns vissa lägen där jag kan få kämpa lite extra för att få min poäng/vilja igenom, där kanske många andra bara hade lagt sig platt för att slippa jobbigt mothugg. Då driver jag istället på och kanske t.o.m. kör över de andra. Det kan nog göra att vissa tycker att jag är jobbig att arbeta/diskutera med. Jag är ganska bra på att provocera och få fram reaktioner från folk. De gånger det blir backlash är när jag blir dumförklarad. Då kan jag känna att det är jag mot världen även om bara typ 40% argumenterar emot och de andra 60% är tysta.
Citat från PLOMP:
Jo men till vem vänder man sig?
Tycker det är sjukt jobbigt att kräva tid osv av andra, speciellt om det blir av fel, då tar jag upp tiden i onödan när dom hade kunnat gjort nåt viktigare liksom!
Jag har själv alltid haft liknande problem med att sätta krav på andra. Det är faktiskt tragiskt så att många inte söker någon hjälp på grund av problem som skapar sociala spärrar/rädslor..
Jag vet att det är svårt, men du måste försöka komma ihåg att dom jobbar för dig! Det är deras arbete och därmed plikt att göra allt i sin makt för att hjälpa dig.
Beroende på vad det är som du vill utreda så kan du kolla om det finns något privat som täcks av vårdgarantin som specialiserar sig inom området. På deras hemsida så finns det oftast en egenremiss att skriva ut och fylla i, och då kan man med fördel förklara allt från början! Jag tror även att det skulle gå betydligt fortare att gå den vägen, sen att dom behöver patienter för att kunna ha sitt arbete skapar nog betydligt högre motivation :)
Citat från Hermit:
Jag skulle nog säga att jag är ganska 50/50 i diskussioner, angående om jag håller med de andra eller inte. Det finns vissa lägen där jag kan få kämpa lite extra för att få min poäng/vilja igenom, där kanske många andra bara hade lagt sig platt för att slippa jobbigt mothugg. Då driver jag istället på och kanske t.o.m. kör över de andra. Det kan nog göra att vissa tycker att jag är jobbig att arbeta/diskutera med. Jag är ganska bra på att provocera och få fram reaktioner från folk. De gånger det blir backlash är när jag blir dumförklarad. Då kan jag känna att det är jag mot världen även om bara typ 40% argumenterar emot och de andra 60% är tysta.[/i]
Jag säger inte att det är dåligt att ha en åsikt och hålla fast vid den, men går man över gränsen till arrogans så uppstår en negativ och otrevlig stämning, eftersom man går från argument till respektlöshet, vilket enligt dom flesta räknas som en otrevlig handling.
Jag har haft kompisar (specifikt en) som har varit väldigt arrogant, han har varit så fientliga så att man inte ens har kunnat yttra sig i hans närhet, eftersom han ständigt skulle påpeka diverse "fel", då blir det per automatik att man ignorerar personen i fråga, eftersom man anser att personen inte respekterar ens åsikter.
Jag vet inte om detta stämmer in just specifikt på dig, men om du "kör över de andra" och tror att "vissa tycker att jag är jobbig att arbeta/diskutera med" så kanske du borde fundera på ett annat sätt att bemöta någon. Det gör för övrigt ingenting om man blir dumförklarad ibland, eftersom alla blir det någon gång i sina liv, man kan inte alltid ha rätt/göra rätt, eftersom den mänskliga faktorn inte tillåter det.
Att köra på i en diskussion trots att det borde vara läge att bara lägga sig är ett väldigt "aspigt" beteende.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet