Psykisk ohälsa
alltså är inte fjärde frågan i MADRStestet konstig? (Den som handlar om aptit)
Jag äter typ för att stilla ångest och har gått ifrån att käka hyfsat hälsosam mat till att trycka i mig enbart nudlar och pasta för att jag inte finner något nöje eller det nice med mat längre. Det är bukföda för mig när det tidigare var ett nöje. Men jag äter knappast mindre, jag äter snarare mer bara det att det är mer ohälsosamt.
Citat från Surfacing:
Håller med. Men tänk bara på diverse skadliga effekter som det kan innebära långsiktigt sett. Betvivlar att det är något farmaceutkorporationerna skriver i fetstilt på förpackningarna. Lever/njurskador, skador i tarmsystemet och liknande som dessa läkemedel ofta för med sig. För att inte tala om hur de kan förvränga ens hjärna för alltid (på både gott och ont, men knappast bara gott som psykatrin vill framhäva.)
Jag tror att många personer som inte vill medge det egentligen är beroende till känslan att vara "bäng" från dessa läkemedel, och det blir som en fix varenda gång man träffar psykatrikern för att få ut sina piller. Det blir missbruk.
Du är ju verkligen ute o cyklar.
Citat från Surfacing:
Jag tror att det ligger en större biologisk förklaring till alla dessa konstiga avgreningar inom psykiska sjukdomar som alla utannonserar att de har överallt. Av alla människor jag mött i mitt liv verkar ytterst få verkligen uppvisa symptomen som deras psykiska diagnos ska innefatta i verkliga livet. Vilket får mig att tro att de har andra anledningar till att vilja öppet prata om alla deras psyksjukdomar. Kåt på attention? Gratis syntetiska preparat? Hypokondri? Vem vet. Men jag tar inte denna allmänt uppblåsta psykiska sjukdomshysteri särskilt seriöst.
Jag har träffat på jättemycket människor med diverse fysiska sjukdomar som de inte har uppvisat några symptom på när man har träffat dem.
Tre stycken från min gymnasieklass opererades för olika sorters cancer. Det visste vi inte förrän de sa att de skulle opereras.
Men du kanske har lösningen på den panikångest och GAD jag har haft sedan typ fem års ålder?
Du har inte en jävla aning om vad du pratar om.
Dock från vad jag fattat i denna tråden har de flesta av er bara resignerat till att lösa era psykiska besvär genom medicineringen.
Det var länge sedan det diskuterades några egentliga lösningar till besvären som inte innefattade preparat med finurliga namn.
Ni kan ju lika gärna köra på Flugsvamp sajten om ni bara är intresserade att lösa allt med hjälp av kemiska medel.
Fast det är vi inte alls?
Det är i regel betydligt svårare att diskutera behandling än att diskutera medicinering. Många av oss har sådana extrema problem att det krävs medicinering för att vi ska vara fungerande i samhället på en vardagsbas då det tar extremt lång tid för samtalsbehandlingar av olika sorter att göra en frisk, en psykolog sa till mig en gång att det krävs dubbelt så lång tid att bli frisk som tiden du varit sjuk efter att du påbörjat behandling. Jag har varit allvarligt sjuk i sex år, det tog fem år innan jag fick vettig behandling, alltså är det ungefär nio år kvar innan jag kan börja räkna mig som frisk mest troligt.
Därför är det lite svårt att diskutera den typen av behandling eftersom den är så otroligt jävla långtgående till skillnad från medicinsk behandling som är till för att hjälpa på kort sikt.
"Ni kan lika gärna ta en dödlig svamp och försöka med det."
Fuck off.
Uppfattat.
Men är ni inte oroliga över hur dessa syntetiska substanser kommer att påverka er kropp och psyke efter flera års bruk. Det är ju knappast så att alla dessa preparat är magiskt läkande piller som under längre tid förvandlar er för det bättre. Det finns skräckhistorier om hur människor blivit beroende och dött genom att överdosera på T.ex. Xanax.
Jag fattar att ni måste använda något för att dämpa symptomen. Men jag tror att det är lätt att bli junkie även efter man egentligen blivit frisk igen. För man har blivit beroende vid känslan av att jämt vara onykter.
Detta överknaprande av piller är en otäck samhällsutveckling. Syntetiskt knark. Lagligt eller ej bör inte glorifieras eller normaliseras. Hjärnan mår bäst naturlig och nykter.
Jag håller faktiskt med Surfacing till viss del (har bara skummat igenom senaste inläggen).
Det är nog väldigt många som tar den enkla vägen för att må bra, går på medicin för att det enkelt löser problemen.
Jag gör det själv, tar antidepp för att orka ta tag i mina problem tids nog, eftersom att jag utan medicin låg i fosterställning och skrek på alla som försökte få kontakt med mig och brydde sig. Då krävs det medicin för att ens palla gå till nån psykolog, vilket jag tror krävs för många här.
Och att förändra sin livsstil kräver mycket energi, något man sällan har om man mår åt helvete, även om man har viljan till det, vilket kan göra det ännu svårare.
Sen finns det ju såklart folk som missbrukar också, men tror inte att läkare skriver ut saker om dom ser att man inte mår dåligt heller.
Egentligen är det ju självklart att man på nåt sätt blir beroende av mediciner som man tar dagligen, tar man dom inte så blir det obalans i hjärnan och man mår skit, det betyder inte att man får ett rus av att ta dom, snarare att man mår hemskt om man inte tar dom men blir "normal" av medicinen.
Fast medicinen löser inga problem
Ungefär det som var min poäng egentligen. Menade inte att medicinering är ineffektivt eller ett dåligt komplement vid behandling. Men det borde vara just det. Ett komplement. Inte något som blir till en livsstil och höjdpunkten i ens vardag.
Men än en gång klandrar jag inte de psykiskt sjuka för att ni använder den medicin era psykiatriker skriver ut till. Jag vill mer rikta kritik mot läkarna och farmaceutsystemet som pushar till ökade doser av deras produkter. Jag finner deras agenda djupt problematisk. Och om ni undrar varför jag kommer in till denna tråden och predikar. Backa 50 sidor eller så och se vad preparatfixerad hela tråden är. Jag tror nästan 90% av tråden är medicinsnack. Kan inte vara helt hälsosamt för diskussionen.
jag har social ångest, ADHD, aggressions problem, svårt att känna av folk. humor som går upp å ner med.
Du uttryckte dig på ett jävligt klantigt sätt
Jag tror och hoppas att alla i denna tråd vet om att mediciner inte är någon lösning på problem, det är symptombehandling och ingenting annat
Men det är svårt att diskutera annan behandling eftersom det är behandlingar som är ytterst individuella och tar flera, flera år innan de hjälper
Mediciner är enkla att fråga om och få svar på medan behandlingar är svårare att diskutera i forum
Citat från busbarn:
Fast medicinen löser inga problem
Om det var riktat till mig så var det lite det som va min poäng. Att det inte är medicinen i sig som löser problemen, men att medicinen gör så att man klarar av att ta tag i problemen och lösa dom. Först när man gjort det kan man sluta med medicinen, när man inser att man inte alls behöver den :)
Gotta' love högkostnadsskyddet; beställde precis mediciner till mitt favoritapotek för över 9500kr & betalade ingenting. Score!
Jag har gått på sertralin och citalopram. =P tunga missbruk
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet