Psykisk ohälsa
Heheh på tal om BUP, jag var där för ångest och sömnproblem, träffade en överläkare som ville ge mig Concerta </3
fattar ej bup alltså, de vill inte fortsätta sjukskriva mig om jag inte börjar plugga på halvtid "eftersom vi måste se en förbättring" jAHA MEN HADE NI SKÖTT ERT JÄVLA JOBB HADE DET VÄL BLIVIT EN FÖRBÄTTRING suck
Citat från hangthedj
hen kommer lära dig andningsövningar
*:)*
Åh tillbaka till det alltså? :D
Kul! Inte alls det folk har gjort senaste 6 åren, NEJ!
Provat ALLT som inte är narkotikaklassat i princip...
Citat från BubblegumBitch
Åh tillbaka till det alltså? :D
Kul! Inte alls det folk har gjort senaste 6 åren, NEJ!
Provat ALLT som inte är narkotikaklassat i princip...
Antagligen. Bup skickade mig till en kurator först, och jag vet verkligen inte vad jag gjorde där. Hon frågade mig om jag varit med om något traumatiskt, jag sa nej, då sa hon "ok googla ångest och lär dig av tipsen där". Varje gång. I ett halvår. =)
Citat från mandis_
Det är typ sådana här exempel som avskräcker mig från att ens överväga att söka någon form av hjälp. Har frågat runt kring en massa bekanta, och i princip alla har enbart negativa upplevelser, och upplever inte alls att de börjat må bättre sedan de sökte hjälp. Vet att det inte behöver bli så för mig om jag väl gör det, men det fungerar väldigt avskräckande.
Gör ett försök. Ge en ärlig chans. En utmaning är att man ska öppna upp sig för helt ny person, vilket kan kännas lite...konstigt
Jag kontaktade vårdcentralen och bad få träffa en läkare pga panikångest. Först träffade jag en läkare, som jag prata med om mina problem och fick utskrivet SSRI efter 10-15 minuters samtal. Han tänkte ge mig tre olika mediciner men då sa jag att det lät överdrivet så fick bara en.
Läkaren frågade om jag var intresserad av samtal (KBT) och jag sa ja. Väntetiden var dock mer eller mindre 3 månader.
Under tiden jag väntade så käkade jag SSRI vilket hjälpte när det var som värst. Medicinen gjorde mig likgiltig. Mådde varken bra eller dåligt större delen av tiden. Vilket var SKÖNT. Kändes som jag återhämtade mig mentalt. Hade varit stressad ett bra tag, inser jag nu i efterhand.
Han bara ha två samtal innan terapeuten skulle flytta så sket i att fixa en ny. Men dom två samtalen var väldigt givande och hon som jag pratade med var väldigt klok. Jag är iaf nöjd med hjälpen jag fick. + var bara så skönt att försöka jobba på sina problem
Aldrig hört talas om någon som fått hjälp alls... Däremot hört talas om folk som fått medicin som hjälper och det är väl det jag är ute efter nu då jag inte klarar mig själv. Går hos en läkare men han är barnläkare (as in 0-12 år typ) så han vägrar ge mig något annat än circadin och propavan som jag efter års användande kan konstatera inte funkar...
Folk verkar inte fatta att mediciner inte skrivs ut som en lösning utan en hjälp på vägen.
Samtalskontakt kombinerat med medicinering eller gtfo
Det går dock inte förneka att en del läkare skriver ut en medicin och ser det som att de har löst problemet.
Vet inte hur en kronisk sömnstörning ska kunna lösas med "samtalskontakt" men om du vet så be my guest och förklara! :D
Citat från BubblegumBitch
Vet inte hur en kronisk sömnstörning ska kunna lösas med "samtalskontakt" men om du vet så be my guest och förklara! :D
Visst var det så att dina sömnstörningar var medfödda?
Citat från Jesu
Folk verkar inte fatta att mediciner inte skrivs ut som en lösning utan en hjälp på vägen.
Samtalskontakt kombinerat med medicinering eller gtfo
Om du riktade dig till mig så var det absolut inte så jag menade! Menade mest att utifrån vad jag har hört så verkar det vara så att mediciner skrivs ut rätt tidigt, och det hade jag tyckt känts konstigt ifall man enbart haft två-tre ytliga samtal.
Citat från Soldier
Citat från BubblegumBitch
Vet inte hur en kronisk sömnstörning ska kunna lösas med "samtalskontakt" men om du vet så be my guest och förklara! :D
Visst var det så att dina sömnstörningar var medfödda?
Jupp, alltid haft problem med sömnen även som spädbarn men när jag var ca 7 blev det på riktigt ett problem sen har det i perioder varit rent ut sagt kaos där jag nästan blivit galen av sömnbrist...
Citat från Tate
Det går dock inte förneka att en del läkare skriver ut en medicin och ser det som att de har löst problemet.
De har inte tid med sina patienter eftersom det för varje år som går bara blir fler och fler psykiskt sjuka, den femte och senaste upplagan av DSM innehöll 374 psykiska sjukdomar.
Citat från BubblegumBitch
Visst var det så att dina sömnstörningar var medfödda?
Jupp, alltid haft problem med sömnen även som spädbarn men när jag var ca 7 blev det på riktigt ett problem sen har det i perioder varit rent ut sagt kaos där jag nästan blivit galen av sömnbrist...[/i]
Isåfall funderar jag på varför man pratar med en psykolog som utvärderar psykiska störningar då det uppenbarligen är en fysisk hjärnskada. Borde det inte vara mer passande att du träffade en Neurolog eller dylikt?
Citat från Soldier
Citat från BubblegumBitch
Visst var det så att dina sömnstörningar var medfödda?
Jupp, alltid haft problem med sömnen även som spädbarn men när jag var ca 7 blev det på riktigt ett problem sen har det i perioder varit rent ut sagt kaos där jag nästan blivit galen av sömnbrist...
Isåfall funderar jag på varför man pratar med en psykolog som utvärderar psykiska störningar då det uppenbarligen är en fysisk hjärnskada. Borde det inte vara mer passande att du träffade en Neurolog eller dylikt?
Blir bara konstant tillsagt att jag är en förjävlig liten skitunge som inte anstränger mig nog. Antingen så säger dom bara att jag ska "skärpa till mig" och så blir jag ivägskickad eller så får jag circadin innan jag blir ivägskickad...
Hur kan man ha värre sömproblem än "ibland kan jag inte sova på 3 dygn vad jag än gör" och "flera gånger har jag efter att ha varit vaken i flera dygn fallit ihop, nästan blivit medvetslös och sovit i 2 dygn utan att kunna väckas över huvud taget"?
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet