Psykisk ohälsa
"Förnedring, skratt, nedvärderande kommentarer och gester."
- Vad fan är det här för människor? Så jävla p12? Det är ju fan högskolan.. jävla imbecilla rövhål.
Citat från Soldier
Citat från Robinmetal93
Behöver hjälp med en grej. Jag träffar väldigt ofta människor som jag uppskattar väldigt mycket, jag är extremt social av mig. Men ofta när jag blitt vän med någon (eller kanske trott det då) så är det alltid jag som hör av mig och gör jag det inte så är det som om jag inte finns alls. Jag har förstått och insett att detta kan bero på att jag har ganska höga förväntningar på folk och tror att jag ska få bästa vänner hela tiden, jag är ganska beroende av bekräftelse. Jag förstår inte varför jag hela tiden träffar folk som är på detta vis och jag vet inte hur jag ska komma runt det, de jag känt länge som aldrig hör av sig har jag sagt till. Att jag varken orkar eller tänker ta initiativet hela tiden. Jag blir bara så förvirrad, är det att jag uppskattar de jätte mycket med de uppskattar inte mig lika / tillräckligt mycket eller beror det på att jag inte visar mig själv tillräckligt? Jag är trött på detta, resultatet blir bara massa ytliga vänner som tynger ner mig i sökandet efter äkta vänner (även om jag har några): Vad ska jag göra och varför blir det såhär så ofta med folk?
Du skriver själv att du är beroende av bekräftelse och att du tror att du hela tiden ska få bästa vänner, du kanske pushar dessa människor och mestadels uppfattas som dryg eftersom du är för på? Hur är det med de vänner du har, hur står din relation till dom, är ni på samma våglängd eller tar ditt beroende av bekräftelse över så att du anser dig själv ha högre "rang" på något vis?
Nej mina närmare vänner visar att de vill vara med mig men sedan har jag även haft den turen att jag helt enkelt kommit närmare dem som är mina nära vänner idag helt enkelt. Sånt händer väl bara helt enkelt. De andra känner jag inte så bra och jag TROR inte de känner mig så bra heller, inte för o skryta men rolig o trevlig är jag, även om jag inte är personers första val tror jag vissa inte känner mig så bra. Det tråkiga är att det märks på många att de är totalt ointresserade eller extremt lite intresserade av att lära känna mig / fortsätta hålla en långvarig kontakt. Visst, man kan skita i dem och gå vidare, men jag träffar sådana folk ofta verkligen, och jag MÅSTE ju söka mig till folk i allmänhet för oavsett hur det är kan man ju inte sitta inne i sin ensamhet hela tiden...Är förvirrad och tror inte det beror på bara mig, har haft massiv otur och ganska dålig social kompetens kanske:P
Fick äntligen något som jag känner funkar bra (sobril), lite glad
Citat från Adieux
"Förnedring, skratt, nedvärderande kommentarer och gester."
- Vad fan är det här för människor? Så jävla p12? Det är ju fan högskolan.. jävla imbecilla rövhål.
Precis. De gjorde det klart för mig att jag inte var en av dem. Börjar tro att jag är någonting "annat" än människa om jag ska vara fullständigt ärlig. Jag skickar nog ut undermedvetna signaler som varnar och gör folk beredda på att särbehandla mig. Jag beklagar verkligen att min mor och far födde mig. Det hade besparat oss alla tre väldigt mycket smärta och besvär om morsan hade gjort abort. Det är därför jag skiter i att bidra till samhället och accepterar att jag är ett missfoster nuförtiden. Det är en förbannelse över mig som jag inte kan göra något åt. Om jag bara fann modet till att avsluta mitt liv. Så jääävla feg jag är alltså. Fyfan hade gladeligen svalt någon gangsters kula nu. Bara PANG så hade det varit över. Kommer bli tufft om jag inte dör i förtid, har jag otur så kommer jag att leva linan ut tills jag är 70-80 år gammal. Fyfan vilken plåga :/
Fick utskrivet Zeldox idag.
Erfarenheter?
Har någon något tips på hur man lindrar sömnångest? Har ju med en massa andra underliggande problem att göra, men ja, jag vill göra det uthärdligare. Handlar inte om mardrömmar, för jag kan drömma jättefina saker och har ändå en hemsk ångest i sömnen och när jag vaknar. Det går bort efter att ha legat vaken i sängen ett tag, men det känns riktigt jobbigt när det pågår.
Så eh ja, vet ni någon lindring? Drar mig för att lägga mig för att jag vill undvika det.
Citat från masshysteria
Jag tycker det är lite roligt att 90% av emocore påstår sig vara djupt deprimerade och har aspergers eller liknande.
Vem påstår att de som skriver att de har Asperger eller depression inte talar sanning? Jag menar det är ju inte så att folk bara skriver sånt. (Alltid) men ärligt stäng käften när du inget vet .
Ni som har tagit venlafaxin/efexor, hur lång tid skulle ni vänta med att höja mellan varje höjning? Min läkare sa ingen tid utan bara att jag ska höja när jag känner att det behövs, men antar att det tar en viss tid innan höjningen ger resultat? Känner av det första dagen sen inte märkbart..
Citat från PLOMP
Ni som har tagit venlafaxin/efexor, hur lång tid skulle ni vänta med att höja mellan varje höjning? Min läkare sa ingen tid utan bara att jag ska höja när jag känner att det behövs, men antar att det tar en viss tid innan höjningen ger resultat? Känner av det första dagen sen inte märkbart..
Ta inte ens venlafaxin. Just don't.
Citat från Jesu
Citat från PLOMP
Ni som har tagit venlafaxin/efexor, hur lång tid skulle ni vänta med att höja mellan varje höjning? Min läkare sa ingen tid utan bara att jag ska höja när jag känner att det behövs, men antar att det tar en viss tid innan höjningen ger resultat? Känner av det första dagen sen inte märkbart..
Ta inte ens venlafaxin. Just don't.
Tar det redan sen tre månader tillbaks, men varför inte?
Citat från PLOMP
Citat från Jesu
Citat från PLOMP
Ni som har tagit venlafaxin/efexor, hur lång tid skulle ni vänta med att höja mellan varje höjning? Min läkare sa ingen tid utan bara att jag ska höja när jag känner att det behövs, men antar att det tar en viss tid innan höjningen ger resultat? Känner av det första dagen sen inte märkbart..
Ta inte ens venlafaxin. Just don't.
Tar det redan sen tre månader tillbaks, men varför inte?
I min erfarenhet så är Venlafaxin rent gift.
Biverkningarna är helt sinnessjuka och att sluta på det är nästintill omöjligt.
De noradrenergiska effekterna har enbart effekt 150mg och upp.
Jag fick visserligen 150mg utskriver direkt då jag tagit andra SSRI-preparat innan detta och bytte direkt.
Men jag skulle ALDRIG rekommendera Venlafaxin till någon.
Jesu,
Jaså, jag har bara upplevt dom positiva psykiskt. Enda biverkningarna som jag fått är svettningar vissa nätter och nervryckningar typ, men inget som påverkar liksom. Har svarat positivt på dom sen dag ett trots att jag började på 37,5 mg, har 150 mg nu.
Men är mest nyfiken på höjningen, så att jag inte riskerar att höja för snabbt.
Om man svarar på under 150 mg, borde det då bli annorlunda om man höjer från det?
Venlafaxin är absolut hemskaste medicinen jag har stött på i hela mitt liv.
Ångesten jag upplevde var bland det kraftigaste jag har upplevt.
Ringer nästan dagligen till psyk om att få en utredning av schizofreni, de verkar inte förstå hur mycket jag känner att jag har behov av det. Idioti.
För mig funkar venlafaxin bra, men jag är extremt sexuellt aktiv, mest med mig själv dock (även det är viktigt), och med andra lite då och då. Så det är en viktig sak för mig så funderar på att byta, venlafaxin fuckar upp sexlusten som fan. Vill helst inte gå på SSRI/SNRI alls pga droger menmen.
alltså hur är det egentligen med sexuella biverkningar av ssri, blir de bättre med tiden??? ;___;
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet