Psykisk ohälsa
Tour
Kille, 37 år
Citat från intresseklubben
Citat från Tour
-------------------------------------------------------------------------
Fast; jag har också haft sömnstörningar sedan jag föddes. Det är dokumenterat, utrett ett flertal gånger av läkare & allt sådant trevligt. Så förkasta inte det, det är trots allt fullt möjligt; även fast det kanske bara är en minoritet som får det.
Jag testade andningsövningar & avslappningsövningar, yoga, mindfullness, promenader & allt sådant i lite mer än 8 månader. Om något sov jag tillochmed sämre under den perioden. Så det är inte en universell lösning som kan appliceras på alla.
Fast alla de preparaten som inte är tunga & beroendeframkallande; atarax, lergigan, theralen, propavan, circadin; har en mycket svagare kurva innan de börjar skada kroppen. Atarax & theralen är egentligen allergi/klåda-mediciner från början, så det säger lite extra om medicinen.
& Alvedon har ju ett helt annat sätt att verka & är inriktad för helt andra typer av besvär än vad dessa preparaten är.
jo det är inte vanligt, och jag fick intrycket av att hon var lite defensiv det var därför jag tänkte att det likväl kunde varit en överdrift.
nej absolut funkar det inte för alla, det har jag inte påstått heller. likadant som alla mediciner inte funkar likadant på alla så är ju sådana övningar samma sak, men man kan hitta något som funkar.
det säger egentligen ingenting alls om medicinen. theralen har en del olika biverkningar som är mindre trevliga, typ hjärtstillestånd m fl om jag minns rätt.
nej jag vet att alvedon är en annan sak men det var en jämförelse på "ofarliga" mediciner som har kraftiga biverkningar, min poäng är att bara för att något inte är narkotikaklassat så är det därmed inte farligt och skadar kroppen i det långa loppet.
BubblegumBitch
Tjej, 29 år
Citat från Tour
[i]Citat från BubblegumBitch
Citat från Tour
Citat från BubblegumBitch
-wall of text-
-wall of text-
-wall of text-
-wall of text-
Förstår det... Är lite arg haha... Folk tror verkligen inte på mig eftersom jag oftast inte har några som helst problem att sova dagtid, men så fort det blir kväll spelar det ingen roll om jag varit vaken i tre dygn, kan inte sova no matter what. Blir lite lätt arg då eheh.
Jo som sagt, och vissa andra, men känns ofta som om de personer som har ngt "hjärnfel" eller vad man ska kalla det, alltså kroniska sömnproblem lika gärna kan äta en banan eller peta på en bok och det hjälper lika mycket...
Agreed, agreed, agreed. :)
Tour
Kille, 37 år
Citat från BubblegumBitch
Citat från Tour
Citat från BubblegumBitch
Citat från Tour
Citat från BubblegumBitch
-wall of text-
-wall of text-
-wall of text-
-wall of text-
Förstår det... Är lite arg haha... Folk tror verkligen inte på mig eftersom jag oftast inte har några som helst problem att sova dagtid, men så fort det blir kväll spelar det ingen roll om jag varit vaken i tre dygn, kan inte sova no matter what. Blir lite lätt arg då eheh.
Jo som sagt, och vissa andra, men känns ofta som om de personer som har ngt "hjärnfel" eller vad man ska kalla det, alltså kroniska sömnproblem lika gärna kan äta en banan eller peta på en bok och det hjälper lika mycket...
Agreed, agreed, agreed. :)
hjärnfel är ett fysiskt fel, såsom ditt problem då. psykiskt problem är något i sinnet, alltså inte nåt hjärnfel, stor skillnad där! de psykiska orsakerna är absolut vanligast, efter det kommer biverkningar av mediciner och sedan fysiska defekter, som är rätt ovanliga som gör att man lider av sömnbrist. som sagt jag har kört avslappning och andningsövningar och fått hjälp av det, har lidit av sömnstörningar rätt länge jag också. men enda gången jag gjort framsteg har varit nu när jag gett detta en chans. säger inte att jag sover perfekt för den sakens skull, men mycket bättre, och det har hjälpt just mig mycket bättre än alla piller jag provat.
BubblegumBitch
Tjej, 29 år
Ja nej exakt, uttrycker mig lite flummigt...
Det är ju jättebra! Men som vi båda konstaterat, inget för alla...
bjornedyr
Tjej, 29 år
Citat från Peppar
Citat från bjornedyr
Citat från kuwapenda
På vilket sätt var det för hög dos? Den lägsta dosen är ju 20mg.
Jag tar 40mg varje dag, själv.
Jag fick konstant extrem huvudvärk, kunde inte sova och drömde fuckat, tappade den aptiten jag hade kvar och fick panikattacker flera gånger om dagen. Min läkare ansåg att det var biverkningar på för hög dos.
Citat från Soldier
--------------------------------------
Jag äter SSRI och de är inte beroendeframkallande, det är "seratoninåterställare", eller vad man nu vill kalla det. Sen så frågade jag min läkare idag om jag kan få starkare ångestdämpande än de jag äter nu (antihistaminer) men hon sa att hon inte ville ge mig det pga att det är narkotikaklassat. Iaf bup ger inte en vilka mediciner som helst.
Soldier
Kille, 33 år
Citat från bjornedyr
Citat från Peppar
Citat från bjornedyr
Citat från kuwapenda
På vilket sätt var det för hög dos? Den lägsta dosen är ju 20mg.
Jag tar 40mg varje dag, själv.
Jag fick konstant extrem huvudvärk, kunde inte sova och drömde fuckat, tappade den aptiten jag hade kvar och fick panikattacker flera gånger om dagen. Min läkare ansåg att det var biverkningar på för hög dos.
Citat från Soldier
--------------------------------------
Jag äter SSRI och de är inte beroendeframkallande, det är "seratoninåterställare", eller vad man nu vill kalla det. Sen så frågade jag min läkare idag om jag kan få starkare ångestdämpande än de jag äter nu (antihistaminer) men hon sa att hon inte ville ge mig det pga att det är narkotikaklassat. Iaf bup ger inte en vilka mediciner som helst.
Seratoninåterställare? Vad pratar du ens om?
Antihistaminer är väl för övrigt emot allergi?
● intresseklubben
Kille, 31 år
Citat från Soldier
Citat från bjornedyr
Citat från Peppar
Citat från bjornedyr
Citat från kuwapenda
På vilket sätt var det för hög dos? Den lägsta dosen är ju 20mg.
Jag tar 40mg varje dag, själv.
Jag fick konstant extrem huvudvärk, kunde inte sova och drömde fuckat, tappade den aptiten jag hade kvar och fick panikattacker flera gånger om dagen. Min läkare ansåg att det var biverkningar på för hög dos.
Citat från Soldier
--------------------------------------
Jag äter SSRI och de är inte beroendeframkallande, det är "seratoninåterställare", eller vad man nu vill kalla det. Sen så frågade jag min läkare idag om jag kan få starkare ångestdämpande än de jag äter nu (antihistaminer) men hon sa att hon inte ville ge mig det pga att det är narkotikaklassat. Iaf bup ger inte en vilka mediciner som helst.
Seratoninåterställare? Vad pratar du ens om?
Antihistaminer är väl för övrigt emot allergi?
Antihistaminer kan faktiskt funka som ångestdämpande; Atarax, Theralen & Lergigan framförallt, men även Propavan (en icke-beroendeframkallande sömnemedicin). Alla de är besläktade med antihistaminer & alla utom Propavan kan användas vid allergi; eller/och; klåda.
BubblegumBitch
Tjej, 29 år
Från Wikipedia om antihistamin:
"Antihistamin(H1-blockerare), beteckning på ämnen vars egenskaper motverkar de histaminer som frigörs vid allergiska reaktioner, för att på så sätt eliminera symptom som rinnande och kliande ögon, nässelutslag, klåda, snuva m.m. Antihistaminerna gör detta genom att blockera histaminreceptorer (H1-receptorer). På grund av dessa egenskaper är antihistamin ett vanligt läkemedel vid allergi. Antihistamin används förutom av allergiker också av de som har Ménières sjukdom.
Äldre typer av antihistamin medförde ofta trötthet och dåsighet, men de nyare typerna saknar denna biverkning. Alla typer av antihistamin påverkar dock det autonoma nervsystemet vilket kan medföra biverkningar som till exempel hjärtklappning, hyperventilering med mera.
Antihistaminer kan även ges mot tillfällig sömnlöshet, tex Propavan och vid oro Atarax för att motverka hjärtklappning eller oro pga de lätta biverkningarna som antihistaminer medför. Ingen risk finns för beroende."
Typ cetrizin eller loratadin som också är antihistamin funkar inte mot ångest eller sömnproblem så det är ju framförallt allergimedicin.
Soldier
Kille, 33 år
Citat från intresseklubben
Antihistaminer kan faktiskt funka som ångestdämpande; Atarax, Theralen & Lergigan framförallt, men även Propavan (en icke-beroendeframkallande sömnemedicin). Alla de är besläktade med antihistaminer & alla utom Propavan kan användas vid allergi; eller/och; klåda.[/i]
Det är mycket som kan funka, bara man intalar sig själv att det funkar. Man kan ta sockerpiller och intala sig själv att man mår bättre så kommer man att må bättre. Det finns vetenskapliga studier som har gjorts inom ämnet och det finns andra metoder som hjälper också, Zazen exempelvis, Zen meditation som det även kallas för.
Jag tror många väljer den lätta vägen i dagens samhälle, det är lättare att ta ett piller när doktorn rekommenderar än att verkligen försöka ändra på sin livssituation och faktiskt göra en förändring, försök att ta kontakt med erat undermedvetna och lös problemet där istället för att vara en i mängden och ta den lätta vägen till att lösa ett djupt rotat problem.
Har man social fobi exempelvis, ska man möta sina rädslor, det bästa sättet att "bota" alla sorters fobier är att utsätta sig för det man har en fobi emot. Det kommer att kännas obehagligt till en början och det kommer inte att bli lätt, men då du väl är ute i en social miljö, försök att småprata med folk angående diverse, vädret eller vad fan som helst, har ni väldigt jobbig social fobi så kanske det är lättare att dricka lite alkohol innan man börjar småprata, åk på hemmafester där det är ett lugnare tempo om krogen inte är ett bra ställe att prata med folk.
Jag har själv haft lite av det vi definierar som social fobi och det känns riktigt jävla skönt att bryta sig ur sitt fängelse, kunde ibland gå långa omvägar istället för att gå rakt igenom stadskärnan och möta folk efter vägen. Sverige är ju för övrigt i ett nötskal när det gäller att inte snacka med främlingar, det är rent utsagt löjligt, men det enda botemedlet emot fobier är att möta sina rädslor än hur jobbigt det än känns till en början.
Desto längre tiden går och man inte gör någonting kommer problemen bara bli jobbigare och jobbigare.
● intresseklubben
Kille, 31 år
Citat från Soldier
Citat från intresseklubben
Antihistaminer kan faktiskt funka som ångestdämpande; Atarax, Theralen & Lergigan framförallt, men även Propavan (en icke-beroendeframkallande sömnemedicin). Alla de är besläktade med antihistaminer & alla utom Propavan kan användas vid allergi; eller/och; klåda.
Det är mycket som kan funka, bara man intalar sig själv att det funkar. Man kan ta sockerpiller och intala sig själv att man mår bättre så kommer man att må bättre. Det finns vetenskapliga studier som har gjorts inom ämnet och det finns andra metoder som hjälper också, Zazen exempelvis, Zen meditation som det även kallas för.
Jag tror många väljer den lätta vägen i dagens samhälle, det är lättare att ta ett piller när doktorn rekommenderar än att verkligen försöka ändra på sin livssituation och faktiskt göra en förändring, försök att ta kontakt med erat undermedvetna och lös problemet där istället för att vara en i mängden och ta den lätta vägen till att lösa ett djupt rotat problem.
Har man social fobi exempelvis, ska man möta sina rädslor, det bästa sättet att "bota" alla sorters fobier är att utsätta sig för det man har en fobi emot. Det kommer att kännas obehagligt till en början och det kommer inte att bli lätt, men då du väl är ute i en social miljö, försök att småprata med folk angående diverse, vädret eller vad fan som helst, har ni väldigt jobbig social fobi så kanske det är lättare att dricka lite alkohol innan man börjar småprata, åk på hemmafester där det är ett lugnare tempo om krogen inte är ett bra ställe att prata med folk.
Jag har själv haft lite av det vi definierar som social fobi och det känns riktigt jävla skönt att bryta sig ur sitt fängelse, kunde ibland gå långa omvägar istället för att gå rakt igenom stadskärnan och möta folk efter vägen. Sverige är ju för övrigt i ett nötskal när det gäller att inte snacka med främlingar, det är rent utsagt löjligt, men det enda botemedlet emot fobier är att möta sina rädslor än hur jobbigt det än känns till en början.
Desto längre tiden går och man inte gör någonting kommer problemen bara bli jobbigare och jobbigare.
Fast; vissa "sockerpiller" är faktiskt livsviktiga för många. Tro det eller ej så fungerar de faktiskt, visst är det säkert så att vissa bara blir sämre av dem, men trots allt så hjälper de. + att vissa mediciner faktiskt ger en viss effekt som man inte kan få på något annat sätt (neuroleptika).
Fast; om man är såpass skadad att man inte kan ta tag i sina djupt rotade problem pga. så dåligt man mår, då är det svårt att vända det utan att faktiskt få något stöd av mediciner. Psykologer, KBT, DBT & allt detdära som psyk kanske kan erbjuda, ligger så lång bort för att man inte ens klarar av att ha en vettig vardag. Då behöver man en kick, en arm; något som lyfter en upp till det stadiet där man blir tillräckligt mottaglig för att kunna utföra just precis det du beskriver; att ta kontakt med sitt undermedvetna.
Dock; är det så att många aldrig kommer till den biten, utan bara tragglar i samma spår & aldrig ser utanför sin värld av mediciner.
Det är nog snarare det som är problemet tror jag; att de som väl väljer sina mediciner för att kunna komma upp aldrig gör något åt saken. Tror inte att det är generellt att man väljer den lätta vägen; snarare att man aldrig väljer att hoppa av den, inte ens när man vet att man kan.
(Jag räknar inte in bipolära, psykosrelaterade-sjukdomar & ett flertal personlighetstörningar. Eller kroniska tillstånd av depression som t.ex. dystymi, då den typen av mediciner de behöver är av en helt annan grad. Även insomnia på sömnmedel).
Fast; om man inte är stark nog att möta sina rädslor, utan man behöver någon typ av extrahjälp för att kunna göra det? Då har mediciner en väldigt viktig funktion.
Men; det du säger är väldigt sant. Jag har själv också haft social fobi & det enda sättet att lösa det på var att konfrontera sig med all ångest. Men; utan mediciner hade jag aldrig kunnat göra det. De fick mig att leva, sorgligt nog.
Du skriver mycket bra, & det är viktigt att läsa; men man får inte glömma bort den andra sidan. Det hela handlar om perspektiv. Det är en irriterande balansgång: att kunna hjälpa sig själv mot att behöva mediciner för att kunna hjälpa sig själv.
Måste tillägga att jag under en längre tid testade Zazen, andningsövningar, avslappningsövningar, yoga & liknande. Men under den 8 månaders perioden gav de mig ingenting, jag mådde snarare sämre av det; eller nja, sov sämre iallafall.
Men det har nog med att min sjukdom är ganska eleverad & har kommit långt. Allt utom anti-psykotiskt hade jag säkert kunnat leva utan, men effekten av den medicinen är oerhört svår; om ens möjlig; att uppnåg på något annat sätt.
LyDJa
Tjej, 30 år
Någon som äter Seroquel?
LyDJa
Tjej, 30 år
Citat från intresseklubben
Yesbox!
Funkar den för dig? Är den värd att testa? Fick inte så bra förklaring av min läkare, så är typ nervös för att ta den. Haha.
● intresseklubben
Kille, 31 år
Citat från LyDJa
Citat från intresseklubben
Yesbox!
Funkar den för dig? Är den värd att testa? Fick inte så bra förklaring av min läkare, så är typ nervös för att ta den. Haha.
Vad är det du ska få den för?
Jag har nästan bara hört skräckhistorier om människor som tagit Seroquel. Fast det är nog snarare så att man hör mer från de som mår dåligt av den än de som faktiskt får hjälp.
Det är ju neuroleptika (eller antipsykotiskt, vad nu läkaren kallade det) så det gör den till en ganska tung medicin. Men för mig hjälpte den skitbra. Depressionen är helt borta, mina psykotiska symptom är kraftigt reducerade & jag sover väldigt bra. Om läkaren inte nämnde det helt så är Seroquel även sederande, därför man brukar ta den innan man sover (eller ja, fungerar på andra sätt men generellt så är det så). Många har en tendens att bli väldigt trötta dagen efter, bedövade. Sedan finns det alltid risk att man blir slö i hjärnan av neuroleptika, vilket suger.
Den fungerar utmärkt för mig, så jag skulle iallafall säga att du borde göra ett försök. Men beroende på vad du får den för; så skulle jag kunna rekommendera att du testar Abilify före.
LyDJa
Tjej, 30 år
Citat från intresseklubben
Vad är det du ska få den för?
Jag har nästan bara hört skräckhistorier om människor som tagit Seroquel. Fast det är nog snarare så att man hör mer från de som mår dåligt av den än de som faktiskt får hjälp.
Det är ju neuroleptika (eller antipsykotiskt, vad nu läkaren kallade det) så det gör den till en ganska tung medicin. Men för mig hjälpte den skitbra. Depressionen är helt borta, mina psykotiska symptom är kraftigt reducerade & jag sover väldigt bra. Om läkaren inte nämnde det helt så är Seroquel även sederande, därför man brukar ta den innan man sover (eller ja, fungerar på andra sätt men generellt så är det så). Många har en tendens att bli väldigt trötta dagen efter, bedövade. Sedan finns det alltid risk att man blir slö i hjärnan av neuroleptika, vilket suger.
Den fungerar utmärkt för mig, så jag skulle iallafall säga att du borde göra ett försök. Men beroende på vad du får den för; så skulle jag kunna rekommendera att du testar Abilify före.[/i]
Ska få den för att minska OCD:n, psykotiska symptom och för att inte svänga lika kraftigt i humöret.
Men bra att den funkar för dig! Även om de funkar olika på alla.
Har redan fått den utskriven och allt, lite sent tyvärr. Dyr var den också.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet