Poppare?
fattar inte varför people ska hata pandorna :( jättefina ju
OM JAG HADE HÅR SKULLE JAG BARA TUPERA PÅ
Jag älskar pandastilen, finaste stilen som finns typ ju.
jag var ganska hemsk som panda. men skyller på att detta var 2007/2008.
^ jättesöt ju!! skulle stirrat på dig i smyg om jag såg dig någonstans
önskar jag fick se en livs levande panda/poppare komma gående ner för gatan. hade varit så fint.
Å gud jag med, har aldrig sett nån.
åååh minns att jag såg en jättefin panda i kön till kentkonserten i eskilstuna för två år sedan, var tretton år och wbpopare och stod och stirrade lite pinsamt mycket, haha <3
På min gamla poptid så hängde man på sockerdricka och skunk där man lärde känna nya poppare som man senare träffade på Håkan Hellström och kentkonserterna.
Fikade på café string, blå lotus och kafé 44, fast där var det mest punkare. Satt i parker, drack hallonsoda, sockerdricka och blåste såpbubblor. Spanade in dem snyggaste indiepop-pojkarna och blev kär i han som satt där med poplugg och spelade broder daniel-låtar på gitarr. Gjorde egna pärlplattor och pärlhalsband och armband, och köpte nya trollstavar på butteriks hela tiden för att dem gick sönder så lätt.
Lyssnade på, förutom Håkan, Kent och BD - Nic & The Family, Laakso, Melody Club, The Ark, Bob hund och Florence Valentine. Tuperade håret till någon halvdan pandafrisyr där hårfärgen gått från brunt till blondt till illrött. Prydde frillan med en liten prinsesstiara. Prenumererade på OKEJtidningar och försökte hitta den perfektaste sjömansskjortan. Kastade glitter i vattenpölar och köpte solglasögon som man tog ut glaset på.
Sen lite senare växte man ifrån det där, färgade håret illblont igen och förstod att hela håret där bak skulle tuperas och inte bara det där "uppe" kammade ut pandan så den blev slät och inte ruffsig som innan. Skunk försvann och Bilddagboken blev hett. Hallonsodan byttes ut mot rödvin och man började tjuvröka lucy strikes. Lyssnade på Le Muhr, The Smiths och självklart Kent och Broder Daniel. Satt på café strings uteservering och försökte se svår och mystisk ut med sina pandavänner. Satt på balkongen och drack te hela nätterna. På sommaren åkte man till hultsfred, arvika, emmaboda och way out west. Såg Broder Daniels avskedskonsert och grät själen ur sig.
Dansade loss på dansgolvet på dem hetaste klubbarna och satt i dem mörka hörnen och viftade med lösögonfransarna.
Nu har jag flyttat till göteborg där jag pluggar och lever vuxenlivet.
Blir lika glad när jag ser att popen lever kvar lite här och där. Kan ju säga att jag inte växt ifrån det där ännu, om jag ens kommer att göra det.
^ men åh så fint skrivet, blev helt pirrig i hela kroppen.
Träffade en panda på kentkonserten i våras, hon var väldigt glad och pratsam.
Jag känner mig som en svikare som börjat ge upp att vara poppare bara för att jag aldrig lyckas få till
en perfekt panda :(
vill ha 2008 - 2010 igen..
Kan det inte bara komma en riktig poparpandavåg snart?
Jo tack gärna, det hade varit underbart.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet