Poppare?
Hehehehehe åh, hittade gamla pandabilder på mig från i våras.
Passar fan inte med håret sådär längre :((((
men vad fint det var med en schackrutig rosett i den första bilden!
Nej vad sööt! Åh. Ja, kan inte alla säga hur de första gången kom i kontakt med panda/popparkulturen?
Själv var det nog när jag var runt 12 och jag hade sett lite lösa bilder på bdb på poppare som gjorde tårtor med glitter på och stod på plattan och blåste såpbubblor, det här var ju typ 2001 och innan emos fanns, och jag googlade poppare på wikipedia, och susning.nu där det stod att de hade prickiga färgglada kläder och stjärnor vid ögonen, var deprimerade och skar sig och lyssnade på pop och twee!
Sen var jag på ett läger den sommaren, och en tjej hade blå stuprör, röda converse, svart kavaj och randig tröja, och snedlugg. Dessutom: hon satt och skrev poesi och ritade i en svart anteckningsbok. Då bestämde jag mig för att bli lika cool och mystisk som hon var!
^haha åh vilken fin historia!!
^HAHAH åh vad gulligt.
Hatar att jag inte var lite coolare och föddes tidigare, för när jag började högstadiet, skaffade facebook och blev internetägare så hade alla popare slutat vara popare. Innan jag ens visste vad de var. Kommer mest ihåg att vi hade en tjej med "aaaaaaaaaaaascool" snedlugg (såg ut som bobski typ) som jag tyckte var jättehäftig, och några glitterpopare och en pandaish-popare i sjuan, men jag var fortfarande för korkad för att fatta vad det var utan var mer "dom är så coola jag vågar inte prata med dom".
Så när jag väl började sjuan hade de slutat och hade blivit emosar/prettos eller indietjejer med råttfärgat hår i mittbena :(
Känner mig helt efter som började först i åttan, alla slutade ju typ då. Men man får väl vara den enda på skolan eller hur? :(
först va jag emo:
sen såg jag bd forever eller vad den heter på tvåan av misstag (slump) och tyckte att det här lät ju bra.
Blev popare eller vad man ska säga:
har knappt några bilder kvar sen den där tiden så ah grattis.
det hände väl i femman/sexan tror jag.
nu är jag prettotjej med mittbena.
men saknar tiden. bd forever3<3<33<3<3
ber om ursäkt för stora bilder och ett långt inlägg.
Jag var en liten ful fjortispojke som egentligen inte trivdes med det, men jag ville passa in och försökte vara som de populära osv. Sen en dag när jag satt i korridoren och väntade på mina vänner så kom det en tjej med stort tupperat hår och tyllkjol och ba: DUU BORDE BLI POPPARE, ÅH VAD SÖT DU SKULLE VARA. Sen började vi umgås, det här var typ... 2007 och jag gick i sexan. Jag följde med henne på håkan-konserten 2008 där jag blev smått kär i en viss röhårig poppare i poliströja(det var på den tiden då alla var glitterpoppare) Sen började jag lyssna på indiepop, hänga på söder, klä mig i stuprör och randig tröja och skaffa bilddagboken... Sen har det typ utvecklats. Vet inte om jag kan kalla mig poppare idag, men ja. Så gick det iallafall till.
Jag var emo, och så började jag lyssna på BD en dag och då såg jag en tjej med stjärnor under ögonen, och jag förstod inte varför hon hade det men jag tyckte att det såg coolt ut, och där nånstans upptäckte jag väl hela pandavärlden, eller ja den del av pandavärlden som var kvar, det här var väl typ 2008. Nu är jag inte så panda längre i och för sig men det kanske kommer tillbaka.
jag såg en bdkonsert på tv på tvåan när jag gick i sexan 2003 tror jag. och jag började gilla. sedan utvecklades det och jag var poppare o hade mig 2005-2006 såg henrik o grät o sådant där. sen blev jag panda och åkte till stockholm, hängde på söder, hängde med pandor kände någon slags gemenskap, såg the cure, henrilk igen, missade bds sista konsert, grät ännu mer och såg hur hela pandagrejen spårade ut och nu har jag lämnat det.
Citat från pandasoppa
men vad fint det var med en schackrutig rosett i den första bilden!
Citat från Sverige
Vendelaaaa du var ju asfin i panda!
Hihi taaaaack!
Jag hörde typ talas om Broder daniel i samband med deras sista konsert 2008 (fast typ under våren 2008 var hela bdb fullt utav småtjejer med färgglada kläder och tyllkjolar så jag började typ klä mig lite likadant, fast jättefult och jag hade ingen aning om vart den där stilen kom ifrån egentligen), det stod i tidningar och pratades om överallt och jag lyssnade lite på dem mest för att kolla vad det var men jag minns att deras musik inte riktigt föll mig i smaken. Typ våren 2009 hittade jag någon tjejs blogg, neonskyltar här på ec tror jag hehe. Kollade av någon anledning igenom arkivet i hennes blogg och hittade bilder på henne med jättestort rött tuperat hår och stjärnor under ögonen och jag ba VILL OCKSÅ SE UT SÅDÄR, fast då vågade jag inte klä mig så 'annorlunda' utan började mest lyssna jättemycket på kent och BD och Håkan och köpte klistermärkesstjärnor som jag satte under ögonen. Upptäckte Bobskis blogg, började tupera håret mer och mer, köpte en BD-tröja, satte rosetter i mitt jättefult tuperade hår och inhandlade en vit tyllkjol och randiga strumpbyxor. Färgade håret rött. Försökte lite för mycket med att vara som de där personerna vars bloggar fick mig att upptäcka själva pop-stilen, och blev trakasserad typ hela sommaren 2010 utav random människor för att vara 'en ful och äcklig liten wb'. Och när jag tänker efter nu så var jag verkligen det, haha. :C
Jajajaja. Klippte av mig håret och började tupera det sådär verkligen jättejättemycket, blev lite mindre ful wb-glitterpopare och lite mer panda. Detta var väl typ hösten 2010. I början utav detta år blev jag svarthårig, tröttnade på att vara popare ett tag men hade panda mesta delen utav våren osv men nu känns det inte som att jag passar att se ut sådär längre. Och detta blev en typ WALL OF TEXT så ingen kommer orka läsa osv, för hej jag kan absolut inte fatta mig kort osv. : (((((
det som känns tråkigt är att nuförtiden verkar det som att alla blir pop/panda på grund av stilen, klär sig i kläderna innan de ens vet vad det är. och att det inte grundas i musiken som det gjorde förut
alltså jag kommer ihåg att jag började lyssna på kent ordentligt sommaren innan åttan, färgade håret svart, blev typ.....någon slags emopopare ahhaha seriöst var asful, hade aslångt kolsvart hår med popsnedbena, adidaströja, pärlarmband, slitna converse, tubkjolar, rosetter... askonstigt. sen klippte jag håret i page med lugg, fortfarande kolsvart, fick höra att jag såg ut som bobski och ba vem äre? :d
såg henne, började gråta för att jag klippt håret så kort.... osv osv osv. en kompis tvingade mig att bli medlem här och så såg jag alla popare och ba ÅÅÅH finaste stilen någonsin. började tupera håret, kolsvart hår, blusar och svartvita kläder och hela tjoxet. folk kallade mig emo och jag tröttnade på tuperingen, men älskar fortfarande stilen och har hellre popkläder med knut och ljust lockigt hår än mitt slitna fultuperade svarta hår.
hatar dock att alla popare har försvunnit från karlstad typ... förut fanns det asmånga. kommer ihåg wendela som hade en blogg som hette/heter ppang.blogg.se, hon var den coolaste jag visste på hela skolan men hon blev också söt_tjej sen.
^hon wendela såg jättefjortis ut nu :(
haha gud vad söta. ååh kan sakna det där lite.
mm vad fina
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet