Otrohet
Citat från Poltergeisha
Kan någon förklara för mig vad som är så otroligt jävla hemskt med otrohet, egentligen?
Förstår känslan av brutna löften och att någon en älskar går bakom ens rygg. Och att det kan göra ont som fan och sätta djupa spår. Men förstår inte vad det är som är så hemskt med att ens partner utforskar sina relationer och har det trevligt med andra? Och varför folk närmast idealiserar den här svarta sjukan? ("Ett tecken på kärlek" - tycker snarare att medglädje är ett tecken på kärlek.)
Och varför är det en sådan stark norm att en måste hålla sig till en för att det ska vara "på riktigt"?
En bekant till mig blev nämligen just hackad på fb och uthängd som en "otrogen slyna", och jag förstår bara inte vad som gör så otroligt ont att någon kan bete sig så här omoget och vedervärdigt och vilja förstöra sin tidigare älskades liv. Notera tidigare ÄLSKADE. Det är något skevt över samhällen där folk som älskat varandra i åratal plötsligt hatar varandra över allt annat.
du är ju dum i huvudet.
^ this
Jag misstänker att han syftar på otrohet som att vara med andra, och inte att svika andras förtroende. Det finns alternativ till svartsjuka, och det är så galet underbart att växa ifrån det och öppna upp sig för att låta andra komplettera en själv. Att vara "den enda" kan lätt bli en börda. På så sätt kan jag inte tycka att Pan är dum i huvudet (i denna fråga), jag håller fullt med. Men att svika andras förtroende är förstås aldrig okej.
Förstår inte hur någon kan vara otrogen.
Det behöver inte vara ett problem partner 1 i ett förhållande har sexuella eller romantiska relationer med andra, utanför dens förhållande med den partner 2. Problemet är om detta sker utan att den partner 2 har givit sitt medgivande till en icke-monogamisk relation. Då sviker partner 1 partner 2s förtroende. Om partner 1 däremot pratat med partner 2 om dess önskan att även vara romantiskt och sexuellt involverad med individer utanför förhållandet, och de båda skrivit under på att det vore ok, hade det varit hur kosher som helst för partner 1 att hoppa runt i sänghalmen med och kära ned sig i vilka människor den kände för.
När det väl kommer till kritan, handlar det snarare om respekt för det kontrakt de relevanta parterna bildligt talat skrivit under på, när de ingick i ett visst typ av förhållande. Det handlar också om hänsyn för ens partners (singular som plural) känslor. Att inte visa hänsyn eller att bete sig respektlöst mot sin(a) respektive, är det som människor tenderar att hytta fingret emot. Det anses vara ett moraliskt klandersteg; etiskt brottsligt, om man så vill.
Citat från Legilimency
Det behöver inte vara ett problem partner 1 i ett förhållande har sexuella eller romantiska relationer med andra, utanför dens förhållande med den partner 2. Problemet är om detta sker utan att den partner 2 har givit sitt medgivande till en icke-monogamisk relation. Då sviker partner 1 partner 2s förtroende. Om partner 1 däremot pratat med partner 2 om dess önskan att även vara romantiskt och sexuellt involverad med individer utanför förhållandet, och de båda skrivit under på att det vore ok, hade det varit hur kosher som helst för partner 1 att hoppa runt i sänghalmen med och kära ned sig i vilka människor den kände för.
När det väl kommer till kritan, handlar det snarare om respekt för det kontrakt de relevanta parterna bildligt talat skrivit under på, när de ingick i ett visst typ av förhållande. Det handlar också om hänsyn för ens partners (singular som plural) känslor. Att inte visa hänsyn eller att bete sig respektlöst mot sin(a) respektive, är det som människor tenderar att hytta fingret emot. Det anses vara ett moraliskt klandersteg; etiskt brottsligt, om man så vill.
Du ..
Är ..
Smart <3
Citat från Feujlip
Äsch, det vet jag inte! Men tack för orden, fellow EC:are. (^______^)=b
Nu kommer antagligen alla hata mig.
Men, om någon har varit otrogen mot en bör man fråga sig själv vad man själv har gjort.
En människa som är nöjd med sitt förhållande skulle aldrig vara otrogen.
Otrohet handlar om missnöje, vilket den otrogna inte bara kan vara anledningen till.
Personen är antagligen inte tillfredsställd, på sexfronten eller kärleksfronten.
Självfallet är det en jobbig sak att gå igenom, bli utsatt för eller utsätta för,
men sluta lacka balle och fråga vad det är som är fel.
Om man är missnöjd så borde man bara säga som det är, istället för att såra genom otrohet :3 Men förstår din tanke Mat c: <3
Mat: Är det då inte mer moget av personen som varit otrogen att ta upp det denne har problem med istället för att gå bakom någons rygg på det viset? Otrohet är i mina ögon så jävla fegt. Om problem i förhållandet- ta då upp det istället för att utsätta någon för det svek otrohet innebär.
Jag vart inte ordentligt sexuellt tillfredsställd på fyra år i ett förhållande. Inte fan gick jag och var otrogen för det. (I alla fall itne enligt mina egna kriterier(fysiskt umgänge med anra))
Jag tänker att man får försöka visa någon typ av förståelse även för vänsterprasslaren. Det är svårt att visa sina känslor eller att prata om sådana saker, då det finns risk att det sårar ens partner eller av andra anledningar känns väldigt jobbigt. Det gör inte otrohet ok, men däremot tror jag att viss sympati för båda sidor och att se saken mer nyanserat och konstruktivt, vore önskvärt. Människor begår misstag.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet