Livet efter döden...
MakeECGreatAgain
37 år
Fast blir man aska eller ruttnar bort till mull så finns det inget funktionellt kvar att uppleva något, såvida man inte tror på själar och sånt trams som är omöjligt att bevisa.
Avsky
Kille, 31 år
Citat från Orks
Inte alls. Även om vi hade flera liv finns det inget som tyder på att vi skulle uppleva "mellanfasen" som vi upplever annat. Dina erfarenheter som du känner idag bygger på biologisk lagring. Utan kropp kan sådan inte existera.[/i]
Skulle du kunna få fram det du försöker säga på ett primitivare sätt, jag hänger inte med.
Orks
36 år
Citat från BukkakeTsunami
Fast blir man aska eller ruttnar bort till mull så finns det inget funktionellt kvar att uppleva något, såvida man inte tror på själar och sånt trams som är omöjligt att bevisa.
Man kan ha uppfattningar om hur verkligheten är disponerad, och sedan kan man begränsa sin tankeverksamhet till det uppenbara.
Om man kan födas en gång är det inte orimligt att utgå från att man kan födas igen. Däremot är det orimligt att utgå från att samma person kan födas två gånger.
Orks
36 år
Citat från Avsky
Citat från Orks
Inte alls. Även om vi hade flera liv finns det inget som tyder på att vi skulle uppleva "mellanfasen" som vi upplever annat. Dina erfarenheter som du känner idag bygger på biologisk lagring. Utan kropp kan sådan inte existera.
Skulle du kunna få fram det du försöker säga på ett primitivare sätt, jag hänger inte med.
Ja, du kan helt enkelt inte ha något biologiskt minne av det som dina sinnen inte kan bearbeta.
E_Schwartz
Kille, 35 år
Citat från Orks
Om man kan födas en gång är det inte orimligt att utgå från att man kan födas igen. Däremot är det orimligt att utgå från att samma person kan födas två gånger.
Vem är det då som du syftar på skulle födas igen?
Vad syftar du på när du säger att man kan födas igen?
Hektor
Tjej, 25 år
Man återföds på nytt ända tills man har hittat meningen med livet och släkt livstörsten. Då kommer man antingen till nirvana, eller får välja att fortsätta leva och hjälpa andra.
Nej men jag vet inte. Något sådant kanske.
Orks
36 år
Citat från ErikSchwartz
Citat från Orks
Om man kan födas en gång är det inte orimligt att utgå från att man kan födas igen. Däremot är det orimligt att utgå från att samma person kan födas två gånger.
Vem är det då som du syftar på skulle födas igen?
Vad syftar du på när du säger att man kan födas igen?
Jag anser att "medvetande", som en del av universum, flödar ut och in ur materia som kan personifiera det, vilket ger uttryck för individer med egna upplevelser.
E_Schwartz
Kille, 35 år
Citat från Orks
Jag anser att "medvetande", som en del av universum, flödar ut och in ur materia som kan personifiera det, vilket ger uttryck för individer med egna upplevelser.
Vad får dig att anse detta?
Och från din förklaring att döma så verkar det som om du anser att detta "medvetande" skulle vara något annat än materia, vad är det om inte materia?
Gallows
Tjej, 32 år
Jag tror att allt blir svart, så att säga. Inget mer med det. Man slutar att fungera.
Orks
36 år
Citat från ErikSchwartz
Citat från Orks
Jag anser att "medvetande", som en del av universum, flödar ut och in ur materia som kan personifiera det, vilket ger uttryck för individer med egna upplevelser.
Vad får dig att anse detta?
Och från din förklaring att döma så verkar det som om du anser att detta "medvetande" skulle vara något annat än materia, vad är det om inte materia?
Det behöver inte vara något annorlunda, om vi förutsätter att "jag" = universum. Det innebär mer eller mindre att "jag" inte kan sluta existera, utan enbart byta form. Hela universum kan då ses som medvetande, som upplever sig självt subjektivt från varje individuell källa. Varje jag-upplevelse är isf lika självklar.
E_Schwartz
Kille, 35 år
Citat från Orks
Det behöver inte vara något annorlunda, om vi förutsätter att "jag" = universum. Det innebär mer eller mindre att "jag" inte kan sluta existera, utan enbart byta form. Hela universum kan då ses som medvetande, som upplever sig självt subjektivt från varje individuell källa. Varje jag-upplevelse är isf lika självklar.
Varför skulle jag förutsätta det?
Nu är det ju så att du kan sluta existera för världen med tanke på att ingen död person har påverkat omvärlden av egen vilja efter deras död.
Det är trevligt att du lägger fram hur universum skulle kunna ses om man tänker på det sättet, men du har inte lagt fram något som tyder på att det skulle vara ett realistiskt sätt att se på världen.
Orks
36 år
Citat från ErikSchwartz
Citat från Orks
Det behöver inte vara något annorlunda, om vi förutsätter att "jag" = universum. Det innebär mer eller mindre att "jag" inte kan sluta existera, utan enbart byta form. Hela universum kan då ses som medvetande, som upplever sig självt subjektivt från varje individuell källa. Varje jag-upplevelse är isf lika självklar.
Varför skulle jag förutsätta det?
Nu är det ju så att du kan sluta existera för världen med tanke på att ingen död person har påverkat omvärlden av egen vilja efter deras död.
Det är trevligt att du lägger fram hur universum skulle kunna ses om man tänker på det sättet, men du har inte lagt fram något som tyder på att det skulle vara ett realistiskt sätt att se på världen.
Jag ser inget som talar mot det. Huvudproblemet är ju att vi inte kan kvantifiera jaget som en fysikalisk självklarhet, som vi uppfattar andra saker i världen.
Min ambition är anta ett sådant perspektiv som förmår maximal enhetlighet i existensen, och inte motsätter sig någon naturlig betingelse (dvs observationer av världen).
Teasip
Tjej, 43 år
Jag tror att det som vi tror kommer hända efter döden kommer hända!
Och så länge det finns tro, så finns det hopp.
Teasip
Tjej, 43 år
Citat från BukkakeTsunami
Fast blir man aska eller ruttnar bort till mull så finns det inget funktionellt kvar att uppleva något, såvida man inte tror på själar och sånt trams som är omöjligt att bevisa.
ah, men inte heller möjligt att motbevisa!
E_Schwartz
Kille, 35 år
Citat från Orks
Jag ser inget som talar mot det. Huvudproblemet är ju att vi inte kan kvantifiera jaget som en fysikalisk självklarhet, som vi uppfattar andra saker i världen.
Min ambition är anta ett sådant perspektiv som förmår maximal enhetlighet i existensen, och inte motsätter sig någon naturlig betingelse (dvs observationer av världen).
Jag ser inget som talar emot att gravitation egentligen är små osynliga tyngder som håller oss ner mot marken, betyder det att jag är rättfärdigad att tro på det?
Så du säger att för du inte kan se en kvantifierbar förklaring till det "problemet" så tänker du tro på det som du har lagt fram tills det blir motbevisat?
Sounds awfully religious to me.
Låter mer som att du vill anta ett sådant perspektiv som gör att du känner dig mest bekväm med din egen dödlighet.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet