Läsa vid Universitet eller Högskola
Jimmy, hur många timmar pluggaru per dag ungefär? och hur många poäng mathz haru läst så här långt?
nyfiken :Ss
Jag pluggar på tok för få timmar per dag och jag är i skolan så lite som åtta-tio timmar per vecka, men det fungerar helt ok.
Jag har för tillfället 67.5 avklarade högskolepoäng matematik och ytterligare 15 poäng i form av två omtentor, en av vilken jag ska tenta av i början av våren. Jag har dessutom 9 hp i förberedande matematikkurser på gymnasienivå och 5 (om ett par månader 15) hp i förberedande fysikkurser på gymnasienivå.
Om allting går som förväntat kommer jag om tio månader påbörja mitt tredje år med 135 - 142.5 hp matematik och 24 hp förberedande kurser matte/fysik.
Citat från molly
Jag måste fan börja gå på fler seminarier, uhh. Brukar liksom prioritera föreläsningarna och sen känns det lite "whatever" med workshop-grejerna... men tydligen missar jag ju viktig info ändå :@@
Alltså jag tycker de är så jobbiga för vissa ger inget alls och vissa går de igenom massor på... Känns lite som att man kan lika gärna skita i det men samtidigt så finns det en risk att man missar något viktigt.
Vad tycker du om kurserna so far?
Citat från summerjam
Vad tycker du om kurserna so far?
Jag är lite kluven, faktiskt. Eftersom det är min första termin ever på universitetet så jämför jag bara med gymnasiet och då känns allt by default helt fantastiskt. Jag gillar lärarna och är intresserad av ämnena. Dock hade jag väl hellre läst TVÅ moduler per termin, till exempel. Känns som att man knappt hann börja med lingvistiken innan det var över och det känns redan lite likadant med litteraturen. Jag hinner inte riktigt fördjupa mig i något utan det blir 100% fokuserat kring tentorna och att lära sig det nödvändiga, om du förstår? Det känns nästan som slöseri - vill så gärna få möjlighet att verkligen... get all insyltad, haha. Sen är jag sjukt icke imponerad av gruppmomenten. Det är så idiotiskt upplagt.
Citat från Pyromani
---------------------------------------------------------------------------------------
Någon mer här som ska bli ingenjör och nyss har tentat av första delen på endimen?
-------------
Jag! Eller ja, tentade av för två veckor sedan. Det är högt tempo på LTH och redan 50 personer har redan hoppat av väg och vatten det jag läser. Vi var 117 st. i början men nu är vi 67 kvar och börjar närma oss antalet som läser lantmäteri. De är en mycket bättre sammansvetsad grupp på 58 st. och får inte ta in fler sökande. Vill man hålla på med stadsplanering eller jobba i fastighetsbranschen är det lantmäteri man ska välja. Det lägger mycket mer vikt på ekonomi och juridik och knappt någon fysik. Väg och vatten har mer mekanik och matematik och även termodynamik. De två första åren är nitiska minst sagt.
Stadsplanering är i större skala. Hus, vägar, grönområden, handel i det hörnet, bostäder där borta och kollektivtrafik däremellan. Man skapar detaljplaner. Allt är väldigt övergripande. Har du spelat Sim City? Ungefär.
Trafikplanering är mer exakt och bara mot trafik. Gata för gata. 8m bredd eller 9,5m? Ensidig lutning eller bombering? Infart här eller rondell där. Men då är detta vägteknik med andra ord.
Trafikteknik är den roligare sidan av tillhörande området Väg- och trafikteknik. Kurser som trafikprojekt i tätort, Projektkurs infrastruktur, Stadsförnyelse, Transportmanagement, Kollektivtrafik, Trafikens effekter: Tillgänglighet, Framkomlighet, Säkerhet och Miljö, Stadsplanering, osv har den största inriktningen i hela landet. Inte ens KTH kan mäta sig med LTH:s kompetens inom trafikplanering. Trafikplanering är ett gemensamt namn för Stadsplanering och Vägteknik. Man får hela paketet på köpet om man är intresserad av kombinationen mellan stadsplanering och vägplanering.
Fast detta gör du inte förrän i fjärde och femte året när du väljer specialisering. Resan dit är lång men det betalar av sig när man väl har nått dit. Du ska bara vara intresserad av diverse byggkurser, [mekanik, termodynamik] (fysik), CAD, VA-teknik och givetvis mattekurserna som man måste klara av under tre år. Under tredje året läser man förutom matematisk statistik: Geoteknik, Geodetisk mätningsteknik, Trafikteknik och Vägbyggnad.
Sedan väljer man till fyra kurser som anpassar ens val av inriktning i fjärde och femte året.
Här planerar jag att läsa
Projektledning
Samhällsekonomi
Hållbart stadsbyggande
Ljud i byggnad och samhälle
Resterande kurser känns malplacerade för min inriktning
Bergmekanik och bergbyggnad
Teknisk modellering: Bärverksanalys
Konstruktionsteknik - byggsystem
Byggmaterialvetenskap
Mekanik är det mest intressanta med fysik och ljudvågor. Finns säkert andra som tycker annorlunda och höjer elektromagnetism till skyarna. Men just ljud har jag alltid tyckt varit det bästa med fysik 2. Att få äntligen räkna på ljudnivåer, frekvens, osv. Beräkningar av efterklangsljud, ljudisolering och ljudstegsnivå är nyttigt.
Fysikalisk och matematisk beskrivning av ljud, ljudtryck, ljudnivå, frekvens, våglängd, ljudhastighet, frekvensspektrum med fouriertransform, oktav- och tersband olika filter och vägningar kan vara bland det roligaste du gör.
Grattis till högsta betyg, btw!
Mechanicundtermo:Jag är mer intresserad av ljus och även kvantfysik i största allmänhet, så jag ser fram emot den sista delkursen: Modern fysik och vågrörelselära. Med det sagt är hela 15-poängskursen bara på gymnasienivå, så den är inte jätteijättentressant; jag vill få mer användning av mina matematikkunskaper inom fysiken men i denna kurs krävs bara motsvarande matte C.
Förhoppningsvis hinner jag läsa lite kvantfysik parallellt med mina ordinarie studier i framtiden, annars vet jag inte när jag ska få tid till det - jag ämnar att doktorera så de närmsta nio åren är redan bokade.
Tack!
Jimmy: fresh! hur stor är chansen att få doktorera i matematik, ungefär? har du någon plan B för att kunna etablera dig på arbetsmarknaden eller så? haha, nu låter det lite som en karriärpodcast här, men jag är uppriktigt nyfiken!
jag är väl knappast ensam om att gå i "vad-händer-om-mina-akademiska-drömmar-inte-uppfylls-tankar"?
kaktusfikon: Chansen att få doktorera i matematik är rätt stor om man har bra betyg och om man är beredd på att söka sig utanför sin egen institution, möjligen till andra länder; antalet platser på ett specifikt universitet kan vara ganska begränsat men det finns ju många universitet här i världen! Jag ska läsa masterprogrammet Engineering Mathematics and Computational Science på Chalmers, från vilket nästan 50 % av de examinerande studenterna fortsätter med doktorandstudier - vilket är en mycket stor andel, på många program ligger andelen närmare 10-20 %. Jag har bestämt mig för att satsa stort och har som mål att doktorera på det prestigefyllda ETH Zürich i Schweiz, för att maximera mina chanser ska jag bland annat försöka åka ner dit som utbytesstudent i en termin under mastern.
Min plan B går ungefär ut på att läsa många kurser som både är nyttiga för vidarestudier och attraktiva för arbetsgivare, men enligt några arbetsgivare som jag känner tittar arbetsgivare faktiskt inte så mycket på vad man har läst för specifika kurser, de tittar mer på namnet på utbildningen - och namnet på det masterprogram som jag ska läsa är ju attraktivt ur arbetsgivarsynpunkt. Så det skulle nog inte bli några större problem att få jobb som plan B, men vid behov är jag beredd att läsa exempelvis fysik i ett år för att komplettera.
Vad har du själv för planer?
Citat från kaktusfikon
jag är väl knappast ensam om att gå i "vad-händer-om-mina-akademiska-drömmar-inte-uppfylls-tankar"?[/i]
Okej nu var detta riktat till Jimmy men fan vad man ändå måste ha liiite mer direction om man läser naturvetenskapliga ämnen? Har tänkt på det ibland. Kanske bara något jag har fått för mig, men det känns som att alla jag snackat med på humanistiska sidan ba "nääääe jag vene men alltså det är ju så KUL med historia/religion/litteratur/whatever, NÅGOT ska det väl bli av det!" <- även jag, i ett nötskal. Sällan man hör "ah men är ju så KUL med distributionsteori och matematikdidaktik, får väl se vad det blir av det sen!" änna
Molly: Hahah det är absolut en del personer som har större mål, men det är förvånansvärt många som läser mitt program enbart för att de tycker att det är roligt. Även jag läser egentligen för att jag tycker att det är roligt, men jag har tänkt "Jag är intresserad av många områden inom matematiken, varför inte välja något som kan leda någonvart?"
Jag kan tänka mig att det är många på Chalmers som utbildar sig endast för att få specifika jobb, Chalmers utbildningar är i allmänhet mer riktade mot industrin än mot akademin.
Själv är man djupt insyltad i ganska yrkesinriktade studier, minsann.
Citat från Reviendra
-------
Själv är man djupt insyltad i ganska yrkesinriktade studier, minsann.
-------
Samma här. Forskning är inte riktigt min grej. Jag vill kunna se resultatet framför mig istället för att spinna vidare och motsäga andra. När jag har gjort mätningar och sett resultat så går jag vidare helt enkelt.
Om vi nämner psykologexamen har statusen ökat på sistone. Mest för att många vill bli organisationspsykolog som jobbar med stora företag och tjänar över 50k i månaden efter några år på arbetsmarknaden. Återigen är det lönen det handlar om och inte intresset vilket är synd.
50 stycken har hoppat av mitt program efter knappt tre månader. Först var det Endimensionell analys (matte), sedan var det Termodynamik med tillämpningar (fysik) och nu Husbyggnadskursen. Största andelen var när 10 p Husbyggnad började. Hur kan man ge upp när det finns andra kurser som är roligare? Brist på intresse och statusen som tog över när man gjorde ett val utan att ta reda på programmets innehåll. Men jag klagar inte, nu har vi 40 tjejer och 27 killar. Andelen killar har minskat markant. Vi var fler killar än tjejer när vi började. Jag tycker att vi är nu en sammansvetsad grupp jämfört med när vi började. Vi har betat av alla skitnödiga statuskillar och sju tjejer som ville bara prova på om det var något för dem.
Jimmy: Det brukar vara lite olika. Vissa är riktade mot industrin, andra är riktade mot infrastruktur, dvs. samhällsinriktade civilingenjörer (t ex lantmätare som kan syssla med samhällsplanering, jobba i fastighetsbranschen - som en teknologekonom).
Ah, hursomhelst är det gemensamt för de flesta program på Chalmers att inte rikta fokus huvudsakligen mot akademin; vill man gå i Göteborg och få en mer teoriinriktad naturvetenskaplig utbildning under vilken fokus på arbetsmarknaden inte nödvändigtvis är relevant, så är det ofta GU som gäller. Det är klart att man kan läsa på Chalmers och ha alla möjligheter att fortsätta inom akademin, men huvudsakligen fokuserar de flesta Chalmersprogrammen på att få ut eleverna i arbete.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet