Gud, finns han?
Citat från Tate
Fast religion handlar om så mycket mer än bara om att tro på en högre makt.[/i]
Absolut, det är ju många kategorier i en religion.
Tro i en random högre makt utan organisering är ju agnosticism så det är inte alls vad jag menar.
Det är mer att en ledare säger åt dig vad du ska tro (som sagt mycket likt politik, men behöver inte nämnas för alla tror inte på deras ledare vad gäller politik) och vi behöver era pengar och allt vad det ska vara.
Ateism innebär avsaknaden av en tro på gud, och teismen innebär förekomsten av en sådan tro. Det handlar om att föra diskussion i ärlighetens namn, och vill ni kalla det "anti-ateism", är ni för sjutton känsligare än de troende som anklagar ateister för att vara hårdföra.
Lol, nej, det handlar om att frigöra tanken och ordet.
Mitt förhållande till Gud är komplicerat, och jag har svårt att förklara det för människor som inte känner mig, men jag ska ändå göra ett försök.
Jag tror inte på religionens gud, faktum är att jag avskyr religion,
men samtidigt känner jag också att vår värld och universum inte skulle existera om det hade inte funnits en högre makt någonstans,
en såkallad "Gud".
Jag tror inte på ett helvete och inte heller ett paradis, jag tror inte på regler och inte heller på någon som "vakar" över oss,
men jag tror på att det finns en mening med människans existens som en del av resten av vårt universum, det lär ju ändå krylla av liv därute och det känns på något sätt betryggande att vi är en del av det.
Det må vara så att vi är av en pissig och våldsam natur men jag tror ändå att det finns någon slags mening bakom allt, jag väljer att tro det.
Jag kan såklart ha fel, det kan lika gärna vara min rädsla för att aldrig egentligen ha betytt något på ett djupare plan som spökar, och kanske är det därför jag väljer att försöka hitta en mening,
men det känns inte så, min tro är trots allt uppriktig och för mig känns det rätt,
självklart respekterar jag andras åsikter också och lyssnar gärna på vettiga argument.
Jag började som ateist men det har som sagt övergått i tro, och jag tror att jag kommer behålla den.
Så länge man tillåter sig själv att tvivla och fundera är det inga problem. Jag kan förstå helt och hållet, och sympatiserar.
Agnosticism är ju ett sjukt påhitt med tanke på att religion alltid har varit en fråga om tro.
Hursomhelst så tycker jag det är fullt rimligt att anta att något så sofistikerat som liv bör vara skapat, på samma sätt som att det är rimligt att anta att en klocka man hittar bland tusentals stenar är skapad av något intelligent, och inte av en slump.
Det är inte så simpelt. En agnostiker är intim med båda perspektiven. Religiös tro är inte samma sorts tro som att göra en förutsägelse om framtiden, utan det handlar om en känsla av något djupt meningsfullt.
Som en agnostiker har man en relation till den filosofiska implikationen att inget kan existera utan ett syfte, men samtidigt har man svårt att rationalisera någon konkret form av religiös övertygelse.
Vad är det som implicerar att inget kan existera utan ett syfte?
Att det finns ordning, antar jag.
Att ordningen i universum vittnar om medvetenhet.
Citat från Orks
Ateism innebär avsaknaden av en tro på gud, och teismen innebär förekomsten av en sådan tro. Det handlar om att föra diskussion i ärlighetens namn, och vill ni kalla det "anti-ateism", är ni för sjutton känsligare än de troende som anklagar ateister för att vara hårdföra.
Lol, nej, det handlar om att frigöra tanken och ordet.
Jag tycker du förskönar människor i allmänhet, även fast jag har sett dig skrivit "detta är varför jag inte gillar folk" men det känns som du har den där klassiska inre schismen att människan har så mycket gott i sig och bla bla dom har ont i sig också bla. Får du ofta påpekandet att du låter rätt smug ibland? Bara frågar även fast du faktist låter lite så, nothing personal, tänker inte kalla dig smug för jag får själv missförstånd där folk blir obekväma över att jag försöker ge argument och jag av någon anledning kommer av som självgod, vilket jag inte är.
Jag vet vad ateism betyder. Behöver ingen föreläsning, behöver en diskussion.
ordning -> medvetenhet -> inget kan existera utan syfte.
Hur drar du slutsatsen från medvetenhet?
Måste fortsätta detta i morgon. Ska sova nu.
Citat från atticus
ordning -> medvetenhet -> inget kan existera utan syfte.
Hur drar du slutsatsen från medvetenhet?
Ge mig ett vettigt argument som stödjer denna hypotes.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet