Förlorat din superbästis?
Har inte förlorat någon superbästis än... Bara en bästis. Vi gled isär och efter ett par dumma skämt från hans sida fick jag nog och bröt kontakten helt. Vi höll ihop från dagis till slutet av högstadiet.
nja kanske inte min "superbästis" men .. alla fina personer som jag känt sedan jag var jätteliten har liksom .. glidit ifrån lite. (typ 3/4 personer, men ah, som jag alltid umgåtts med) Både jag och dom har förändrats och dom har lite, lite svårt att acceptera min smak och stil ibland <//3
Nej, men varit på väg.
Sen en vän har jag förlorat, hon var assnäll och vi gillade varandra sen förändrades hon och började hata mig och nu har hon gjort förändringen som automatiskt blir när man börjar i Btk.
Now she even hates Carro, för ett halvår sen var de asbra vänner ._____.
min bästa vän sen vi kröp på golvet dog förra året, vi hade inte så mycket kontakt längre då han flyttat till finland - men det gjorde så in i helvete ont ändå.
jaaaaaaa. hon skaffa pojkvän och är aldrig med mig längre. alltså jag umgås mer med hennes pojkvän, som jag lärde känna när dom blev tillsammans, än vad jag gör med henne. men w/e. har ju andra bättre vänner.
Min flyttar i höst..
Har ingen kontakt med någon av de jag har varit bästis med genom tiderna.
Min bästa vän var mitt senaste pojkvän, jag fuckade upp allt och nu kan jag inte förmå mig att äns prata med homom för jag bara känner kylan... Suger för vi hade så grymt kul ihop
Har ni någon gång förlorat en riktigt riktigt bra bästis?
Ja, tyvärr.
Någon du kände då att du kunde offra livet för?
Helt ärligt; ja.
Ångrar du att det blev så?
Självklart.
Berätta hur du förlorade honom/henne
Vi förlorade varandra då jag föll in i min första depression. Hon tog avstånd från mig, och jag avskydde henne för det - jag kände mig fruktansvärt sviken. Jag la all skuld på henne, men nu i efterhand har jag förstått att hon tog avstånd pga av att hon inte visste hur hon skulle hantera det. Hon var min allra bästa vän i tio år, jag saknar henne otroligt mycket.
Förlorade min igår :/ men igentligen gled vi isar redan i vintras, men hon vägrade accepterade det. Hon började bli ett kontroll-freak. Hon lät mig inte gå på stan utan henne. Hon sa att hon älskade mig men hon trash-talkade bakom ryggen. Jag blev för trött gör att bry mig tillslut. Hon startade en massa rykten om mig men jag brydde mig inte riktigt. Men igår orkade jag inte mer. Jag sa till henne att jag inte ville va kompis med henne å hon började kalla mig egoistisk å bitch å massa skit. Sen så så hon förlåt å att hon " älskade mig" men jag pallade inte med att lyssna på henne.
Ser inte precis fram emot skolstarten </3
Men jag ångrar det inte. V i hade kul i början, innan hon blev ett kontrollfreak.
vi blev kära. all i'm saying..
Jag förlora min för ca 3 månader sen. Jag har kännt i 7,5/ 8 år och nu ville inte hon va min kompis nå med för att hon inte tycker att hon känner mig. Hon tycker att jag härmar henne och allt hon gör men det är så att det är endast med henne jag kan vara mig själv....sen hade hon svårt att respektera min åsikter.....hon tyckte att jag hade förändrats....saken är den att det är hon som gjort det...hon har typ fått anorexia och är helt annorlunda....jag saknar henne grymt mycket ändå....gråter varje dag....
Min "supebästis" flyttar åt helvete :<
Nepp, det har jag icke.
Kommer aldrig hända. <:
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet