Fakta om Klassamhället
detaerforvildt
31 år
Citat från Ricin
Citat från u_suck_tbh
Citat från Wikileaks
Ah jag är deprimerad och sjuk men skyller dock inte låg inkomst.
Visst kan det vara ett problem, men förmodligen är det föräldrarna och andra relationer som är problemet och inte inkomsten.
Låg inkomst kan ju "compounda" problemet, oro för att inte ha råd etc.
Vad skulle man inte ha råd till?
Hyran? det betalar väl ändå soc, eller?
Mat på bordet? kan man handskas med pengar, och sluta röka upp pengarna så har man garanterad mat på bordet - oavsett hur många barn man har, då soc tar hänsyn till sånt...
Allt det nödvändigaste får man pengar till, så jag förstår inte vad man INTE skulle ha råd med?
Sen om man blir deppig ba för att man inte kan köpa sig en iphone är ju ba ett tecken på att vara dum i huvudet.
Jag köper inte mindrepengarargumentet, för att jag tror mer på att det finns andra problem omkring familjerna än just pengar.
Nej, det får man inte.
Jag får själv in 3500 totalt varje månad - det är de bidrag jag är berättigad som ensamstående studerande. När de fasta avgifterna på ca 2000 kr/ månad är betalda finns det inte mycket marginal till någonting. Och då bor jag ändå fruktansvärt billigt jämfört med många andra i samma sits då jag haft tur med bostaden. Hur som helst. De 1500 kr jag har kvar ska täcka mat, resor, kläder, läkarbesök, mediciner etc.
Sluta vara så förbannat ignorant. Min situation är inte ett undantagsfall. Jag känner flera som har det likadant eller värre.
Och jo, det tär faktiskt rätt mycket på det psykiska att ständigt oroa sig för hur pengarna ska räcka till. Jag är inte deppig för att jag inte har råd med en jävla iphone, jag är deppig för att jag inte hann träffa min moster en sista gång innan hon dog för att jag inte hade råd med tågbiljetten.
jkahsfagfvi
Tjej, 35 år
Kul sak. Det är ju uppenbart så att det är illusionsdrabbade medelklassare som blir deprimerade när de inte har råd med en iPhone, märkeskläder, att äta ute varje dag eller något annat idiotiskt och tror att denna idioti gäller alla. Sedan kommer samma illusionsdrabbade medelklassare och ska tala om för folk vad de bör och inte bör ha råd med och vad de bör och inte bör bli deprimerade över. Sedan vill de inte köpa argument vars andemening de aldrig varit i närheten av att kalla sin verklighet. Bra taktik.
VirusInjection
Kille, 38 år
Det är klart det finns extremfall, och det mest grundläggande borde täckas av skatter. Men hur tror ni dom med pengar fick det från början? Vissa med tur, andra med brott eller våld. Men den största majoriteten blev rika med hårt arbete. Även om du redan har pengar så krävs det en jävla massa arbete för att få dem att växa eller ens hålla samma nivå. Att plugga tills man är 25, flytta, jobba 12-20 timmar om dagen med en vveckas ledighet per år låter knappast lockande, men tycker man det är värt det för 3 miljoner i månaden så har man fan förtjänat dom pengarna, och borde inte vara tvingad att ge bort 80% i skatt!
Upp
Kille, 28 år
Citat från sattyg
Kul sak. Det är ju uppenbart så att det är illusionsdrabbade medelklassare som blir deprimerade när de inte har råd med en iPhone, märkeskläder, att äta ute varje dag eller något annat idiotiskt och tror att denna idioti gäller alla. Sedan kommer samma illusionsdrabbade medelklassare och ska tala om för folk vad de bör och inte bör ha råd med och vad de bör och inte bör bli deprimerade över. Sedan vill de inte köpa argument vars andemening de aldrig varit i närheten av att kalla sin verklighet. Bra taktik.
+1000000
Upp
Kille, 28 år
Citat från VirusInjection
Det är klart det finns såklart extremfall, och det mest grundläggande borde täckas av skatter. Men hur tror ni dom med pengar fick det från början? Vissa med tur, andra med brott eller våld. Men den största majoriteten blev rika med hårt arbete. Även om du redan har pengar så krävs det en jävla massa arbete för att få dem att växa eller ens hålla samma nivå. Att plugga tills man är 25, flytta, jobba 12-20 timmar om dagen med en vveckas ledighet per år låter knappast lockande, men tycker man det är värt det för 3 miljoner i månaden så har man fan förtjänat dom pengarna, och borde inte vara tvingad att ge bort 80% i skatt!
Så om någon tjänar mer än 3 gånger mer än en heltidsarbetande, hur är det baserat i dess "hårda arbete"? Har de en tidsvändare som låter dem arbeta mer än 24 timmar om dagen?
I en kapitalism finns det ingen direkt koppling mellan inkomst och arbete. Många av de rikaste arbetar inte ett skit, och verkligen inte i förhållande till sin inkomst, medan många fattiga jobbar röven av sig. I USA finns det många som jobbar DUBBLA jobb men ändå är fattiga, och det är ju det alliansen siktar på i Sverige med.
Om inkomst hade varit bundet till arbete, säg, en timmes samhällsgynnande arbete = 200 kr inkomst, så hade jag varit all for it. Nu är det inte det eftersom vi lever i en kapitalism.
VirusInjection
Kille, 38 år
Det finns ju bra många mer faktorer att se till än hur mycket tid hen jobbar. Utbildning, förfrågan och utbud, jobbets natur (är det farligt, i den offentligasektorn osv) m.m
Det är ju upp till var och en att välja om jobbet är värt det. Vi har fackföreningar mot orättvisor och låga löner. Allting handlar i grund och botten om vem man vill lita på. Företagen som kan vara giriga men flexibla, eller staten som kam vara korrupt och mer generell. Och personligen tror jag att man förhindrar och saktar ner utvecklingen genom att försöka reglera industrin med för generella regler. Dom som styr företagen och vår regering/riksdag är allihopa människor, som är kapabla att vara rötägg.
Esmique
Tjej, 32 år
Citat från FancyPants
Det är en grundläggande medborgarservice. Inte tomater. Herregud. Och det är ett skattesystem, inte en byråkratkontrollerad prissättning. Så allegorin är helt fucked up.
VI kan dra parallellen till sjukvård om du hellre vill det. Ska en person med hög inkomst tvingas betala en högre avgift för att få sitt brutna ben reparerat än en med låg inkomst?
Och andra delar av den offentliga sektorn brukas över huvudtaget inte av somliga andra människor. Något som kunde funktionera genom avgifter med, därav att andra ''kan betala den själva''.
Men herregud, det var givetvis ett "mig" som i "jag som samhällsmedborgare" och inte ett "mig" som i "jag personligen". Det är en enormt liten minoritet som aldrig under sitt liv har nytta av den offentliga sektorn varken direkt eller indirekt, frågan är om det ens finns någon.
Och en majoritet, för att inte säga i princip alla, kommer ''förr eller senare'' bruka sig av kollektivtrafiken.
Öh, vilka nackdelar? Du har inte nämnt en enda liten nackdel om avgiftsfritt. Bara inkonsekventa, upprepade och utpräglade egoistiska argument där du underställer hela samhället din vilja. Berätta vad för nackdelar med avgiftsfritt som skulle kunde uppväga allt jag nämnde.
Frihet. Jag vill ha frihet att välja vad jag ska lägga mina pengar på, när det är jag som har gjort mig förtjänt av dem. Rättigheten att bestämma över sig själv och sitt slår i min värld ljusår över att någon annan inte vill betala sin biljett. För det är fortfarande det det handlar om - människor som inte VILL betala sin biljett. Det handlar inte om människor som inte KAN, det handlar om människor som inte VILL. Det är ett grymt bortskämt beteende och jag värjer mig högeligen mot den sortens krav. Det, om något, är ett utpräglat och egoistiskt motiv.
Alltså, okej. Härskartekniker och dylikt tar dig ingen vart.
Du har fortfarande inte uppvägt argumenten på något sätt. Varken om praktisk effektivisering, kostnadsbesparningar, miljöhänsyn, och så vidare.
Helt ärligt, jag har inte läst några härskartekniker och jag har över huvud taget inte satt mig in i hur de fungerar, så bara lägg ner. Jag pratar till dig som jag hade gjort till vem som annars, vilket inkluderar att säga "vännen" (jag antar att det var det du syftar på). Om det gör dig obekväm så kan jag givetvis sluta med det, får det dig att må bättre då?
Nej, eftersom att mestadels så har dina argument/sidor du länkar handlat om nedläggning av spärrar, vilket inte är samma sak för fem öre. Miljöhänsyn sa jag alldeles nyss att jag var enig i, vilket du kommenterade var paradoxalt, om du kommer ihåg? Jag kommenterade också idiotin med att vakterna skulle kunna jobba som lokförare, vilket i princip var det enda argumentet från planka som var relevant till biljettavskaffning.
Du använde ett argument och en frågeställning om något som förutsätter att du inte hade läst då svaret på argumentet fanns i texten jag hänvisade till. Angående praktisk effektivisering. Så nej, hade du läst hade du inte frågat.
Avskaffandet av biljettsystemet innebär per automatik att spärrarna avskaffas. Därför är det relevant.
Okej, men eftersom att jag tydligen är okapabel till att hitta det du syftar på så kan du väl skriva ut det istället?
Och ja, om du avskaffar biljettsystemet så kommer spärrarna att avskaffas. Att spärrarna avskaffas är däremot inte per automatik lika med att biljetterna avskaffas - vilket är det som är relevant. Det är fortfarande biljetter vi pratar om, inte spärrar. Faktum är att spärrarna är idiotiska, jag förstår inte ens varför de har ett sådant ineffektivt system i Stockholm.
Det är ditt önskemål. Och nej, vore opinionsläget beroende av människor som åker kollektivt så hade inte tex Västmanland och Kiruna valt avgiftsfritt. Besides, det är över 700 000 resande i SL varenda dag, och med en ökning på 21 % (uppskattat av SL) så stiger dessa till nästan hälften av stockholmarna. Lägg därtill mörkertalet av dem som åker då och då, så finns det nog majoritet.
Adekvat citat:
Alla betalar för övrigt sina egna biljetter. Det är inte så att enbart en del av befolkningen betalar skatten. Det är bara det att en stor grupp i samhället skulle i slutändan ändå tjäna på det, pengamässigt. Precis som typ, en person som ALDRIG är sjuk förlorar sjuhelvetes mycket mer på skatt till sjukvård, än vad en person som var och varannan vecka behöver dra till läkaren. Min vän t.ex., vars injektioner hade kostat henne 10.000 kr/gång, tjänar jäääääääävligt mycket på att sjukvården är skattefinansierad, medan JAG som inte satt fot på sjukhuset sen jag var typ sex, förlorar massor massor massor. Exakt samma resonemang gällande kollektivtrafik. Samma princip. Och alla åker nog NÅGON GÅNG kollektivtrafik i sitt liv - vilket alltså gör det till precis samma situation som råder gällande sjukvården.
- någon smart människa på ec
Så finns det "nog" en majoritet. Javel, men tills den majoriteten tar gnällande till handling så har ni inte så mycket att komma med. Och nej, med handling menar jag inte att planka som en bortskämd snorunge, utan att bli majoritet i kommunpolitiken, vilket är där man faktiskt kan påverka något. Att planka innebär bara att bolagen är tvungna att täcka upp genom att höja biljettpriset för oss lagliga människor, så om tanken är att låta någon annan betala er biljett så antar jag att det funkar.
Grejen med sjukvård är att den är nödvändig för att överleva - det är inte kollektivtrafik. Det är hela skillnaden och det är, om du missat det, basen i min ståndpunkt.
Alla som väljer att åka kollektivtrafik tjänar på det. Utom förstås de rika. Därför att det är den offentliga service ett samhälle bör upprätthålla och upprätthåller redan, fast med taxor som slår hårt mot människor med små ekonomiska marginaler.
Men eftersom att alla inte väljer att åka kollektivt - långt därifrån - så är det inte relevant. Fortfarande, de enda som sannolikt inte har råd med ett busskort är de som går på bidrag, men det är inte de vi pratar om.
Esmique
Tjej, 32 år
Citat från detaerforvildt
Nej, det får man inte.
Jag får själv in 3500 totalt varje månad - det är de bidrag jag är berättigad som ensamstående studerande. När de fasta avgifterna på ca 2000 kr/ månad är betalda finns det inte mycket marginal till någonting. Och då bor jag ändå fruktansvärt billigt jämfört med många andra i samma sits då jag haft tur med bostaden. Hur som helst. De 1500 kr jag har kvar ska täcka mat, resor, kläder, läkarbesök, mediciner etc.
Sluta vara så förbannat ignorant. Min situation är inte ett undantagsfall. Jag känner flera som har det likadant eller värre.
Och jo, det tär faktiskt rätt mycket på det psykiska att ständigt oroa sig för hur pengarna ska räcka till. Jag är inte deppig för att jag inte har råd med en jävla iphone, jag är deppig för att jag inte hann träffa min moster en sista gång innan hon dog för att jag inte hade råd med tågbiljetten.
Jag antar att du vet att som ensamstående studerande så kan du ta studielån, vilket verkligen inte tvingar dig att leva på marginalerna? Så eh, du väljer ju basically att leva fattigt..
Edit: Dessutom folkens, så handlar lönen också om VAD man jobbar med - och vilken utbildning och erfarenheter som krävs för att nå dit. Inte bara om ett jobb - det är ju rimligtvis självklart att en domare ska ha högre lön än en städerska eller?
natsukashi
Kille, 60 år
Citat från detaerforvildt
Nej, det får man inte.
Jag får själv in 3500 totalt varje månad - det är de bidrag jag är berättigad som ensamstående studerande. När de fasta avgifterna på ca 2000 kr/ månad är betalda finns det inte mycket marginal till någonting. Och då bor jag ändå fruktansvärt billigt jämfört med många andra i samma sits då jag haft tur med bostaden. Hur som helst. De 1500 kr jag har kvar ska täcka mat, resor, kläder, läkarbesök, mediciner etc.
Sluta vara så förbannat ignorant. Min situation är inte ett undantagsfall. Jag känner flera som har det likadant eller värre.
Och jo, det tär faktiskt rätt mycket på det psykiska att ständigt oroa sig för hur pengarna ska räcka till. Jag är inte deppig för att jag inte har råd med en jävla iphone, jag är deppig för att jag inte hann träffa min moster en sista gång innan hon dog för att jag inte hade råd med tågbiljetten.
Det här. Så mycket.
Samt det som sattyg sa.
natsukashi
Kille, 60 år
Citat från Esmique
Jag antar att du vet att som ensamstående studerande så kan du ta studielån, vilket verkligen inte tvingar dig att leva på marginalerna? Så eh, du väljer ju basically att leva fattigt..
mm, och man väljer ju att vara fattig om man inte tar ett lån för att köpa en villa och en bil, för det är ju inte pengar man måste betala av i framtiden typ någonsin. :P
Esmique
Tjej, 32 år
Citat från unsterblich
Citat från Esmique
Jag antar att du vet att som ensamstående studerande så kan du ta studielån, vilket verkligen inte tvingar dig att leva på marginalerna? Så eh, du väljer ju basically att leva fattigt..
mm, och man väljer ju att vara fattig om man inte tar ett lån för att köpa en villa och en bil, för det är ju inte pengar man måste betala av i framtiden typ någonsin. :P
Lån handlar om vad du kan få tillbaka av lånet, att ta ett lån som i framtiden kommer att ge dig mer tillbaka är ett bra lån (dvs. typ studielån). Om man vet att man har goda möjligheter till att betala av på lånet på en villa är det heller inte en dum investering - värdet ökar ju varje år (om man tar hand om det och det ligger i ett bra område givetvis). En bil förlorar dock bara i värde, vilket gör det onödigt och dumt att låna pengar till - dem kommer du aldrig få tillbaka.
natsukashi
Kille, 60 år
Vi har inte goda möjligheter att betala tillbaka lånet i dagens samhällsklimat
http://www.ordfront.se/Ordfrontmagasin/Artiklar%202008/Grundlurade%20generationen%206_08.aspx
Esmique
Tjej, 32 år
Nej, inte om "vi" är arbetslösa, bostadslösa och framtidslösa. Om "vi" håller på att utbilda oss till en yrkeskategori där det är brist, exempelvis lärare, så är chanserna goda för oss att få jobb. Om vi dessutom accepterar att detta kanske inte blir i Stockholm utan på en mindre ort har vi dessutom god chans att få en bostad. "Vi" har därmed goda möjligheter att betala av lånet. Det är alltså ett individuellt beslut - går du på sosbidrag så nej, då är det kanske inte så kreativt att låna en massa pengar till en ny, flashig bil. Är du student med jobbmöjlighet så kan det dock vara värt att se till att du kan leva ordentligt medan du studerar. Men såklart, vill man prioritera att vara lånefri så får man nöja sig med nudlar och andrahandskontrakt, det är ju ditt egna val.
Edit: För alla er som anser att ni är bättre än oss andra, det finns en hemsida för er! http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/vem-ska-betala-for-nagon-annans-gratis_8218548.svd
natsukashi
Kille, 60 år
ska man leva eller överleva?
TheOskar
Kille, 31 år
Citat från Esmique
Nej, inte om "vi" är arbetslösa, bostadslösa och framtidslösa. Om "vi" håller på att utbilda oss till en yrkeskategori där det är brist, exempelvis lärare, så är chanserna goda för oss att få jobb. Om vi dessutom accepterar att detta kanske inte blir i Stockholm utan på en mindre ort har vi dessutom god chans att få en bostad. "Vi" har därmed goda möjligheter att betala av lånet. Det är alltså ett individuellt beslut - går du på sosbidrag så nej, då är det kanske inte så kreativt att låna en massa pengar till en ny, flashig bil. Är du student med jobbmöjlighet så kan det dock vara värt att se till att du kan leva ordentligt medan du studerar. Men såklart, vill man prioritera att vara lånefri så får man nöja sig med nudlar och andrahandskontrakt, det är ju ditt egna val.
Edit: För alla er som anser att ni är bättre än oss andra, det finns en hemsida för er! http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/vem-ska-betala-for-nagon-annans-gratis_8218548.svd
Om lån faktiskt innebär att kunna överleva, d.v.s. betala hyra, äta mat, transport, livsmedel och diverse extrakostnader så är inte lån ett så jäkla okreativt val, som du valde att formulera det.
Inse att lån inte alltid går till något borgligt som en "flashig bil" eller en lyxvilla. Lån måste många människor ta för att kunna överleva det samhälle som vi lever i. Sen är att söka jobb är det svåraste som finns för många; man skickar ett tjugotal CV:n till diverse arbetsgivare och man får endast svar på 5 av dem, dock med beskedet att man inte är kvalificerad för att man inte har någon s.k. erfarenhet. Och för att sedan kunna överleva tar med det förbannade lånet, då är man i de flesta fall skuldsatt tills man har egna barn som i sin tur tar egna lån.
Kom inte och säg att samhället ger en många möjligheter eller frihet som det är idag.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet