Facebookpoesi
"Bortglömd av personen som betyder mest - gör alltid precis lika ont."
"okay, so let me see if I understand you. You tick me off & then I'm supposed to act like everything is okay? Hm-mm. Nope, that won't work for me. THINK AGAIN!
I loved you. I cared about you. I wanted nothing but the best for you. Well that's over. I hope you're happy when u need me and I'm not there anymore.
I always seem angry?? Here's an idea - STOP PISSING ME OFF!!
FUKKERS!!!"
............. ok.
"Du valde nog fel. Eftersom du stängde dörren lika fort som du öppnade den.
Och jag var dum nog som gav dig mitt hjärta. Eftersom jag aldrig fick tillbaka det.."
"Du får inte ha mig som en dröm, när jag vill vara din verklighet!<3"
Det kanske inte är så mycket poetiskt som det är ett konstaterande. Det här skrev jag iaf en gång på fejjan:
"Jag kan konstatera, tvärtemot folkhälsoinstitut och allmän konvention, att den största folksjukdomen idag, är eskapism.
I dagens samhälle är inte vi inte måna om att överleva vardagen, utan att fly den."
Du har en poäng, men det finns bra former av eskapism. För mig är det generellt sett ett mer positivt än negativt ord.
Vi får hoppas att vi inte slutar som madame Bovary!
Jag tror att jag spann vidare om att eskapismens lockelser i slutändan blir vårt gift, då vi gör oss mer och mer beroende av dem, medan vi sjunker allt djupare ned i den sjukdom vi sökte fly ifrån.
Nä.
Läste en sammanfattning på Wikipedia. :P
"The only thing in my life that doesn't judge me is the paper on which I can express my feelings in any way I please."
"sug min kuk. Smutsiga hora."
Kan vara årets bästa imo
~ Människor är som pusselbitar - det finns alltid två som passar ihop. ~
Frågan är, när man vet att pusselbitarna passar ihop =/
~ När världen säger "Ge upp!" viskar Hoppet: "Försök en gång till! ~
Dem vackraste sakerna i livet kan man inte se eller ta på, eftersom dem finns i ditt hjärta.
Kille, 21.
If life is unfair to everyone, doesn't that make life fair?
Orkar inte </3
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet