Är tomheten eller ensamheten värst?
Tomhet är rena tortyren enligt mig.
det är värst när man sitter ensam och det är tomt i kakburken ! :'(
Tomhet låter ju inget vidare alltså
Tomhet lungt hatar dom perioderna
Citat från Synesthesia
Mitt problem är att jag ofta känner mig tom. Stirrar i luften och känner.. Ingenting.
Som om jag vore en robot. Min kropp rör på sig och lever, men jag är död inombords.
Det är verligen överväldigande, den känslan (?). Hur blir man kvitt den?
Oftast är det antingen tomheten eller ensamheten som tar över mig. Vilket är värst?
Tomheten är bättre ibland, då slipper man känna sig ensam (en hemsk känsla som tär på en).
Men ensamheten är ändå en känsla, till skillnad från tomheten. Det är väl bättre då?
Jag är vilse. Kommer inte ens ihåg hur det kändes att älska någon. Har varit så i flera år.
Kan det vara så att jag just därför känner det här? För att jag glömt bort vad kärlek innebär?
Varje gång jag får chansen att älska (nu menar jag inte sex) och bli älskad, så kastar jag
bort det. Stöter bort dom - det är väl bättre att göra det, än att se på när de försvinner?
Resultatet blir en evighet av elaka känslor som får en att vilja sprätta upp huden, vilja spy.
Spy, hah. Ingenting kommer ut, man är ju tom.
Någon som känner likadant?
Det låter nog konstigt, det hela.
Du lider av deprission dude. get some help and keep going^^
tomhet är ju deffenitivt bättre... för när man börjar störa sig på att vara tom så... då är man ju irriterad/arg/ledsen... och... då är man ju inte tom O:!!!!!
När man dör blir man tom, och därmed perfekt :)
så ensamhet är värre... för mig just nu så känner jag mig ofta ensam... till och med när jag är med människor för att just nu känner jag ingen gemenskap med någon... (finns undantag men till och med när det gäller dom så finns det saker som... inte finns, som fattas)
Det blir bättre om du skär dig själv.
Båda är hemska på sina sett.
Tycker ingen av dom är bättre eller sämre.
Trodde det stod tomten :>
Nja, att vara tom.
Ugh.
... svårt val detdär. D: Hm.
Tomheten känns rätt... dålig. Jag vill iaf känna något, så tomheten låter värst tror jag.
Men ändå så är ensamheten en så hemsk känsla såatteh. Hm, ja, svårt val.
Tomheten. Det är det värsta som finns. Känner man ensamhet känner man i alla fall någonting. Är man tom finns INGENTING.
Ensamhet kan man bli inspirerad av, tomhet är bara.. tomt så att säga.
tro mig att de är lika illa båda två fast jag föredrar nog min tomhet. Jag har känt total tomhet sedan jag var tolv år gammal och har ännu inte blivit av med den så om någon har ett botemedel så gif :P Jag har haft en period nu på ungefär ett halvår då jag då och då har kunnat känna olika känslor och där bland ensamhet och det är inte trevligt :<
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet