Är kunskap provokativt?
Precis såsom titeln lyder så undrar jag kort och gott; är kunskap provokativt?
Blir ni provocerade av kunskap? Tycker ni att det är jobbigt att prata med någon som är väldigt allmänbildad eller vet väldigt mycket inom ett visst område?
Om ja; varför?
Nä, däremot är det drygt med folk som ba' "DET VIKTIGASTE SOM FINNS ÄR DEN OBJEKTIVA KUNSKAPEN!!!!!" och nedvärderar känsloreaktioner.
Folk som tror att de är förmer bara för att de läser Nietzche och Friedman är så jääävla tradiga.
Men nej, är inte jobbigare att prata med folk som vet mycket, så länge de inte tror att deras kunskap gör dem till bättre människor.
Jag tycker inte att det är jobbigt när jag diskuterar någonting med en person som är väldigt kunnig, och verkligen vet vad den talar om. Även om det skulle hända att jag själv förlorar argumentet. Tycker oftast att detta endast är roligt, för om man förlorar i någonting som sedan visar sig att inte vara argumentativt så lär man sig ju någonting.
Att vara innehavaren av kunskap som kan kännas provocerande för en själv kan vara jobbigt. Dock är det värt, tycker jag, då jag känner att nästan all kunskap är bra på något vis, beroende på vilket perspektiv man väljer att se det från.
MEN OLE NU FÅR DU LÄGA AV AT SKRIVA HÄR AE BLIR JU FETTE LAY KAFANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANANAN.... OJSAN JAG RÅKADE LAGA FAST DET BRUKAR HÄNDA IBLAND. DET ÄR MEST OLES FEL HAN GAV MIG VIRUS HÄR VI HADE PORR
Nej, det är jobbigt när kunskapen gör dem högfärdig.
ANANANAN
men håll käften
FÖRLÅT MEN JAG FICK EFER LAGG TROR DET HÄR FÖR ATT JAG HAR FÅT FÖR MYKET SYNTAX EROR I CODE BLOCKS
Det som är mest provocerande är att inte förstå
Citat från unsterblich
Det som är mest provocerande är att inte förstå
skulle säga att det är mer provocerande att inte vilja förstå
Det är intressant att prata med folk med kunskap inom ett område som intresserar mig.
Pratar den om något som inte intresserar mig kan det vara irriterande.
Citat från Nyans
Precis såsom titeln lyder så undrar jag kort och gott; är kunskap provokativt?
Blir ni provocerade av kunskap? Tycker ni att det är jobbigt att prata med någon som är väldigt allmänbildad eller vet väldigt mycket inom ett visst område?
Om ja; varför?
Fast då blir man ju inte provocerad av kunskapen i sig, utan av andra faktorer. Som t.ex att någon kan mer än en själv.
Man bör skilja på äpplen och päron.
Citat från Legilimency
Citat från Nyans
Precis såsom titeln lyder så undrar jag kort och gott; är kunskap provokativt?
Blir ni provocerade av kunskap? Tycker ni att det är jobbigt att prata med någon som är väldigt allmänbildad eller vet väldigt mycket inom ett visst område?
Om ja; varför?
Fast då blir man ju inte provocerad av kunskapen i sig, utan av andra faktorer. Som t.ex att någon kan mer än en själv.
Man bör skilja på äpplen och päron.
Men då innehar ju hen mer allmän kunskap/kunskap inom ett visst område än en själv. Om man tycker själva innehavandet av kunskap är det som provocerar eller, som du säger, det faktum att någon i så fall kan mer än en själv.. det var lite det som var själva frågan.
Citat från unsterblich
Det som är mest provocerande är att inte förstå
Jag håller nog med där. Att känna att kunskapen liksom flyger en över huvudet..
Nä, jag har allra största respekt för de som orkat leta reda på och sammanställt mer fakta än vad jag gjort.
Nej, det är inte provocerande. Vad som tycks vara provocerande är dock när kunskap säger emot ens rådande världsbild eller uppfattning. Då drar människor direkt defence stance och försöker försvara skit istället för att vara mer öppna för ny förståelse. Att vara självkritisk verkar vara typ, det svåraste ever. Det är ingen tävling om vem som har mest rätt.
Sen gillar jag inte heller det här ständiga OBJEKTIV KUNSKAP, som att det är det enda som spelar roll. Eller att allt ska vara baserat på förnuft. När förnuft i grunden också är baserat på en premiss som i sig inte ligger på någon annan bädd än den av känslor, månne rimlighet (även om jag skulle dra det till känslor som utsträckning också). Seeing as vi inte har facit. Tycker folk kan chilla lite där. Världen förstås inte 100% utifrån objektivitet, eftersom vi är subjektiva individer i den och den subjektiva upplevelsen kan ge oss en insikt den objektiva observationen aldrig någonsin kan ge. Så liksom bredda. Och med enbart objektivitet försvinner väl en viktig faktor av att vara människa också, och vad det betyder, och banden mellan oss. Dra igång robotar som tar hand om världen istället. Eller det ständiga nedvärderandet av känslor. Herregud. Är folk barn eller? Det är inte känslor det är fel på, era snorungar, det är er oförmåga att hantera något ni i allra största grad skapar/upprätthåller. This was a side note. Med all denna jävla fokus på FÖRNUFT och OBJEKTIVITET har vi lämnat människan känslomässigt handikappad.
Samtidigt som en ibland behöver chilla på den emotionella investeringen, i alla fall i den mån det emotionella kommer i vägen för förståelse. Jag förstår att du hatar [insert something here], men det betyder inte att dessa inte har gjort en fullvärdig observation och analys av fucking samhället, som är värd att lyssna på och kanske ändra ens uppfattning efter. Den dag folk börjar tro att de har helt rätt, eller att de VET EXAKT hur det ÄR (som i: jag har facit), då går det bara utför. Historielöshet är en hit, har jag hört. Visst kan man inte vandra vilse i en metafysisk dimma med sitt "HUR VET VI ATT NÅGOT FINNS EGENTLIGEN?! BEVISAAA!" som alla jag-har-läst-filosofi-A-och-nu-är-jag-skeptiker lite halvfiffigt försöker poängtera titt som tätt i Gud, finns han?-tråden. Eftersom då kommer vi absolut ingen vart. Men extremen åt andra hållet suger minst lika mycket.
Sen en annan sak är att många ständigt håller sig till en viss mall för kunskapssökande. Om något inte stämmer överens med deras mall avfärdar de detta. Om fenomenet inte kan klämmas in i deras trånga mall, då är det inte på riktigt eller meningslöst, or whatever. Även där tycker jag det är lite lamt. Visst ska man inte bara acceptera all skit någon annan eller ens egna sinnen kan tänkas slänga mot en, men det är ingen som tjänar på tankespärrar och att hålla dörrar stängda som default.
Eh. Ah. Annars älskar jag att prata med människor som kan mycket. Bästa som finns. En bred kunskap, eller en djup. Spelar roll.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet