Anorexia
Citat från Tulda
Okej, jag har inte anorexia, har aldrig haft, så jag kanske inte borde säga nåt. Men, hur svårt är det egentligen att t.ex äta mer och dra ner på träningen?
Tänk så här, man kan väga sin längd minus hundra och fortfarande vara ''normal''. Alltså, bry er mindre om hur det ser ut i spegeln, om ni vet att ni har sjukdomen. För då vet man ju att man ser en förvrängd bild av sig själv. Väg er och inse sanningen, att ni inte är det minsta feta.
Håller med ovanstående. Har man aldrig haft sjukdomen, så kan man inte sätta sig in i detta. Det handlar inte om att äta mer, träna mindre. Det sitter i psyket. När jag nådde botten, och insåg att jag ville bli frisk. Så spelade inte tanken om att jag behövde äta ngn somhelst roll. Jag kunde inte äta. Det är psykiskt.
Citat från Hon_duvetjag
Citat från Tulda
Jodå, jag vet vad det handlar om. Jag undrar bara, hur svårt är det? Är de så att hela kroppen reagerar, eller är det bara i huvudet?
Det är extremt svårt. Tänk dig att du hatar dig själv och har extrem ångest, och du måste ständigt möta det som ger dig ångest, flera gånger om dagen, och dessutom leva med det du hatar mest - dig själv.
Bra svar. Det är klart att kroppen reagerar. Men jag kan bara tala för mig själv, och jag tror att många med denna sjukdom håller med, man stänger av sin kropp från huvudet och ner. Man känner inte sin kropp. Ångesten tar över alla känslor, och du följer alla dess tankar.
Ah.
Har faktiskt varit med om något liknande. Ångest och skit. Ni har min medkänsla, mitt medlidande eller vad fan man ska säga.
jag klarar inte ens av att läsa om det jag blir så ledsen:(
Citat från SAIL0RM00N
jag klarar inte ens av att läsa om det jag blir så ledsen:(
Det är tragiskt :(
Tänk er att ni hatar sig själva så mycket att man blir äcklad av att se sig själv varje gång man ser sig i spegeln :(
Citat från Billicious
Tänk er att ni hatar sig själva så mycket att man blir äcklad av att se sig själv varje gång man ser sig i spegeln :(
Så ser livet ut för de som har olika sorters ätstörningar..
Livet är inte vackert.
Förstår inte riktigt varför folk skriver sin längd/vikt då anorexia är en psykisk sjukdom, man går ner i vikt för att man äcklas av sitt fett, man får inte anorexia automatiskt om man är för smal.
min kompis har det, men börjar komma ur det.
hon, hennes läkare & föräldrarna har lagt upp en sorts "diet". Att de kommer överens om hur mycket hon ska äta varje måltid, t.ex. 1 potatis och 2 köttbullar. Då är det tillräckligt med energi för att hon ska kunna leva, eller vad man ska säga, men fortfarande mindre än en vanlig portion för att hon inte ska känna sig tjock och gå och spy upp maten eller inte äta på några dagar. Hon har iochförsig bulimi, men det funkar säker mot anorexi också. Efterhand så kan man ju öka, men fortfarande ha kontroll över det man äter så att man inte faller tillbaka i de gamla banorna.
Citat från ARN0LD
min kompis har det, men börjar komma ur det.
hon, hennes läkare & föräldrarna har lagt upp en sorts "diet". Att de kommer överens om hur mycket hon ska äta varje måltid, t.ex. 1 potatis och 2 köttbullar. Då är det tillräckligt med energi för att hon ska kunna leva, eller vad man ska säga, men fortfarande mindre än en vanlig portion för att hon inte ska känna sig tjock och gå och spy upp maten eller inte äta på några dagar. Hon har iochförsig bulimi, men det funkar säker mot anorexi också. Efterhand så kan man ju öka, men fortfarande ha kontroll över det man äter så att man inte faller tillbaka i de gamla banorna.
Det beror helt på vilken grad man är på. För egen del krävdes det inläggningar och behandlingshem. Att få en plan på hur mycket man skall äta funkar inte om man inte är stark i sig själv.
Jag fick planering efter planering, men när man själv inte vill eller inte är stark nog, så fungerar det inte. Är man såpass sjuk så behöver man stöttning fullt ut, och daglig vård och stöd. Sedan när man har fått sin styrka åter, och vilja att bli frisk. Då fungerar matplaneringar. Men som sagt, beror helt på vilket grad i sjukdomen man är i.
Jo, men hon har varit på behandlingshem in och ut hela detta skolåret. Hon är i princip aldrig i skolan.
Citat från ARN0LD
Jo, men hon har varit på behandlingshem in och ut hela detta skolåret. Hon är i princip aldrig i skolan.
Ok, vart har hon varit? Be henne söka privatvården, Capio i Varberg är de som hjälpt mig upp på mina ben.
Jag orkar inte enns kolla på migsjälv i spegeln mer.
Förut åt jag knappt, lät migsjälv inte äta mer än 200/300 kalorier på en dag.
Fick också träffa läkare, som förklarade varför man skulle äta, dumbom.
Euww.
Den som vill kan läsa min blogg. Jag kämpar mot anorexin och vill få livet tillbaka.
http://izabl.blogg.se/
Förstår mig inte på de som vill komma ur det och ändå inte vill äta.
Lixom, vara "fet" eller dö?
Fördel med att kunna tvinga sig att tycka saker. (y'
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet