en helt vanlig men ovanlig onsdag.

Skolkade från skolan och utförde trädgårdsarbete åt en finska i sina bästa år.
Hon tackar med ostsmörgåsar och saft. För all del, nöjet på min sida!
En anklagelse om att det skulle varit jag som skurit henne på tummen, för jag har ju en hel massa finskt blod i mig.
Jag sa att blodet inom mig var hennes eget fel, så hon fick skylla sig själv.
Sedan sålde jag en klockan till priset av en biljett. Man får vara klyftig i dessa tuffa tider.
För nog är tiderna tuffa, men nu har jag ingen klocka så tiden kan vara så tuff den vill.