gemenskap går inte att delas på

huset var som en dikt utan ord - tomt och tyst
du fyller det med en sång utan sång
nostalgin i luften fyller din hals med vemod
som en dröm du glömt
du har haft den, men vad handlade det om?
nytt, gammalt och vackert fult
jag vet att du känner igen det
vi upplevde det du och jag - tillsammans
i en annan tid detta skett
vi talade alltid om att hålla fast i visarna
likt ungdomar som hänger sig över tågbommarna
om vi handlat innan vi tänkt
varit kvar, varit fast
inte låtit oss lockas
utav doften från kaos
slut dina ögon och medge
att jag har rätt i det jag skriver
du ser på mig med trött blick
och du frågar
"varför skriver du?"