skrika på folk på tunnelbanan

Jag e så jävla instabil.
Jag kan inte kontrollera mig själv
Börjar bara gråta för ingenting och blir skitarg på min kompis för att hon peta på mig.
Vet inte ens vad jag känner för saker längre. Vill skrika på random personer på tunnelbanan.
Det vore så himla nice. Är bara rädd at någon ska slå till mig. Även om jag hade förstått dem.
Jag vill kasta ut saker genom fönstret. Och gör folk illa, göra mig själv illa.
Orkar seriöst inte med något. Jag gråter varje dag över obetydliga saker.
Jag går runt och orolig hela tiden. Jag vågar inte tänka på saker som jag bryr mig om.
Jag känner mig ensam och övergiven. Men hoppas att det bara är tillfälligt.
Men jag har underbara vänner och så fort jag träffar dem igen så blir det nog bättre förhoppningsvis.
Saknar dem bara så himla mycket.
Upptäckte nu att allt blev förvirrat precis som mitt liv.
Vanligt vis gråter jag aldrig men nu har jag gjort det mycket på senaste tiden.
Brukar inte heller bli så arg på ingenting.