My head says, i'm hungry. My body says, you can't eat

Att det är så lätt att hoppa över frukosten, för det gör ju så många ändå, det är inte så konstigt.
Att det är så lätt att hoppa över lunchen, för ens kompisar bryr sig inte om det ändå.
Att det är så lätt att ljuga för mamma och säga "nej jag mår illa kan äta sen" och sedan mikra lite mat, gå in på sitt rum och slänga maten i sopptunnan.
Att det är så lätt att hinka ett glas vatten istället.
Att det har blivit så enkelt att bara hoppa över all mat.

Det värsta är att jag är fast, jag känner inte hungerkänslor längre. fan för denna ångest, fan för alla hjärnspöken. vill inte bli sjuk.