Huddinge

Kommunen som jag undvikt sedan jag bodde där med mitt ex, snart flyttar jag tillbaka dit. Var på ett möte i måndags med Biståndskansliet och Socialpsykriatrin. Vi pratade om vad som kommer hända efter den 31/8 eftersom det är då min pågående insats hos hvb-familjen tar slut. Så när min födelsedag kommer så har jag förhoppningsvis ett nytt boende, vilket känns superskönt då jag gått och oroat mig för att bli hemlös och bo på gatan. De kommer även hjälpa till så att jag får rätt hjälp av vården!!! Har för första gången på länge börjat känna hopp. Hopp för för framtiden.

Snart börjar skolan och är så himla rädd för det, att ta igenom mig det ensam MEN jag vet att jag har människor runt omkring som stöttar mig. Dock så ändrar det inte det faktum att jag börjar i en ny klass ensam med mina gamla klasskamrater på samma skola. Är så rädd för vad de ska tycka, kommer de ignorera mig? Kommer de snacka skit om mig? Kommer jag bryta ihop och börja dricka varje dag igen? Har så många frågor och är så rädd för mycket som skall komma.