Dbt-teamet i zinken (twtw: polisförhör/våldtäkt,ångest)

Hade förhör idag. Så det var mainly därför sminkningen blev så "slarvig" eller vad en ska säga. För skulle bli hämtad 14:30 (vi slutar 15:00) och var lite mer än halvvägs när klockan var 14:20.
Stressade sönder och skakade som jag nämnde förut. Hann inte ens göra rent på stationen utan det fick E göra...

Förhöret var lite annorlunda idag, för att det skulle bli så bra som helst för mig. Då jag brutit ihop under alla förhör bara efter en fråga innan. Så fick ett "kärt" återseende med DBTn i zinken som jag saknat så mycket, då de behövde hjälp med strategier för att jag skulle kunna gå in i minnet och sen komma tillbaka utan att fastna i minnena, alla känslor och all ångest.

Saknat lokalerna så oerhört mycket, och mina fina fiskar (tisdagsgruppen).

Fick bara träffa min gamla individualterapeut (som jag saknat så fkn mycket) och min individualterapeut som jag hade dessförinnan, hade hoppats på att få träffa mina gamla gruppledare. Men de var inte där, tyvärr.

Vi använde oss av väldigt många distraktionsfärdigheter (vi spelade kort och pingis bland annat) mellan frågorna som jag sen skrev ner på ett papper. Nåja lyckades väl svara på en fråga, det var väldigt detaljerat dock.

Är stolt över mig själv, men samtidigt så går jag _s ö n d e r_.

Kan knappt andas och det enda jag vill göra är att gråta och skrika. Jag vill vara 16 igen och ha tillbaka min trygghet som jag hade då, med andra ord DBT, gruppen och min terapeut.

Nu har jag ingen alls, hell jag kände mig inte ens trygg i min lägenhet.