Tomt

Förhoppningsvis så håller jag mig ifrån att även radera detta inlägg också.

Har varit här på boenden längre än vad jag gjort på en vecka. Det vill säga två nätter.


Och det känns så äckligt tomt utan henne här.
Ingen att snacka om allt mellan himmel och jord med.

Ingen att hata på livet med samtidigt som en kedjeröker.

Hon var lite som ett skyddsnät och jag antar att jag var lite samma för henne.

Alla de gånger som vi sprungit ikapp varandra för att sedan ramla ihop i en buske och skrika tillsammans.

Nu när jag beskriver det i efterhand så låter det extremt destruktivt. Men kan kan inte räkna hur många gånger hon räddat mitt liv.

Ok behöver komma ut ut det här huset asap.

Typ nunununNUNU