Livet på en pinne

Jaha då var jag här igen. Ett orosmoln av självömkan och hat.

Därav min brist på blogginlägg och aktivitet på socialamedier.
Hade så jävla fel, han är nog en fuckboy trots allt. Eller så stämmer det han säger att han är upptagen. Förståeligt dock, vem skulle vilja ta i mig liksom.

Jaaa, känner mig som ett monster pga mitt ansikte. Läkaren höjde mitt intag av alla mina allergimediciner men får de inte som jag ska för ingen av personalen som jobbat få dela ut mediciner i mina dosetter.
:-D

Ansiktet kliar och gör ont. Ska jobba imorgon men vill hellre ta en osthyvel och hyvla bort all min hud i ansiktet, halsen och bröstkorg.

Varje gång jag är utanför mitt rum så gör jag allt för att gömma ansiktet. Det går inte särskilt bra kan jag säga.

För vem skulle inte lägga märke till en människa som täcker för ansiktet med händerna?

Tycker synd om alla som sett min my story på snapchat.