Samma text som på bdb

Hela min kropp och mitt sinne skriker efter dig.
Varje sekund jag inte får vara nära dig känns och gör sig plågsamt påmind.
Klarar inte av att se kärlekspar och att ständigt få känna saknad, vänder bara ryggen till och biter ihop.
Min kärlek är stark. Jag klarar mig, ärrad, men jag klarar mig.


Det spelar ingen roll hur mycket jag älskar mina vänner, jag klarar bara inte av att se när dom är med sina partners. Jag mår så otroligt dåligt och får världens ångest. Tittar bort och kämpar mot tårarna när jag ser dom gosa och hålla på. Förlåt men jag klarar verkligen inte av det.

Ska till kuratorn idag,det hoppas på att det kommer kännas bättre sen. Som vanligt är jag alltid skitnervös fast det går bra. Min mentor var snäll och frågade om det var något allvarligt när jag bad om giltig frånvaro, eller ja, han får ju inte neka mig frånvaro om jag ska till kurator.