Spöken...?

Igår natt när jag skulle sova så hörde jag ett jävligt läskigt och obehagligt ljud.

Jag hade precis sagt "hejdå" till Jonatan när han ringde upp mig nästan direkt efter att vi hade pratat i telefon för han trodde något hade hänt fast jag bara var på värsta pms-humöret. Så gulligt <3

Först hörde jag någon/några prata, kunde inte urskilja orden men tänkte att det var dom som har stallet mittemot vårat hus som höll på med något.
Men iallafall så tyckte jag att jag hörde två katter slåss utanför så brydde mig inte så mycket men sen hörde jag att det lät som om någon sjöng "aah-aaaahaa". Blev arg på min bror då jag trodde att han kollade på någon video på sin mobil och det ljudet var riktigt jävla obehagligt.
Så ropade på honom och sa att han skulle sluta, han svarade att han inte gjorde det och han hade precis somnat.
Då hördes Ljudet igen fast avlägset och jag försökte intala mig att det bara var inbillning. Jag trodde nästan på mig själv fast då började Kajsa skälla så hon hörde det också.... Ljudet fortsatte låta ett par gånger och Kajsa skällde och sprang ner, fast hon skällde inte som hon brukar när det är något djur utanför utan det här var försiktiga skall.
Ljudet var tyst en liten stund och vid det laget började jag bli smått hysterisk. Hjärtat bankade och jag darrade som ett asplöv.

Precis när jag hade börjat försöka lugna ner mig och försökte intala mig att det var en räv eller ett rådjurså låter Ljudet precis under mitt fönster.
Jag trodde att jag skulle dö och var nära på att börja gråta av panik. Ljudet lät så nära och klart så jag vågade verkligen inte titta ut igenom fönstret. Månen lös rätt starkt så man kunde se gräsmattan tydligt och ladan. Jag övervägde att gå in till farmor och säga att det var något utanför men jag klarade verkligen inte av att resa mig ur sängen.
Jag var stel av skräck och ett tag hörde jag bara min puls.

Ljudet hördes hela tiden med korta pauser mellan och efter en stund så hördes det långt borta och tystnade helt. Det hördes ett mullrande ljud men det tror jag var ett flygplan. Det tog ett bra tag att somna då jag var på helspänn och lyssnade så noga jag kunde.

Det slog mig inte förrens imorse att mitt rum är på baksidan, så långt bort ifrån grannens stall man kan komma då det är på andra sidan vägen och att klockan var runt 23-tiden. Ingen var där då och om någon hade varit där så kunde jag omöjligt ha hört om den/de pratade. Man måste stå under mitt fönster om jag ens ska höra om någon skriker.
Fyfan, den skräcken jag kände går inte att beskriva och jag var hysterisk. Vill ALDRIG någonsin höra det igen. Fick kalla kårar av det.