Mardrömmar

drömmarna, dom där helvetes drömmarna. Dom gör så ont så de skär i bröstet på mig.
Man vaknar och inser att detta är precis vad man förtjänar, att dessa mardrömmar blir verklighet.
Jag hoppas inte dom blir det, finns inget som skulle göra så ont. Men vissa saker kan man helt enkelt inte undkomma, det är bara en tidsfråga innan allt faller samman.

Jag önskar så att det var annorlunda, men vem gör inte de?
Och bara för det så ska väl universum jävlas lite mer och inte låta mig förstå vad de är som faktiskt händer.