Tårar och känslor

I grund är jag väldigt känslig, och och ytterst lätt till tårar. Räcker med nåt litet oftast då blir jag gråtfärdig. Jag håller gärna mina rädslor och problem inne, så en droppe kan få det att svämma över. Visserligen bryter jag inte ihop framför folk, utan är tyst och dämpad tills jag blir själv. Där brister det, och tårarna strömmar. Som förra veckan kvällen/natten innan skolan började, grät mig till sömns då känslorna tog överhanden.
Idag var den droppen att mina pengar på busskortet tog slut. Det som kändes var att jag dröjde bussen innan jag klev av. Och gillar inte vara den som för folk att vänta, mår dåligt att vara anledningen. Sedan vet jag inte hur det går med mitt Insurence Health Card heller. Så just nu är jag i upplösningstillstånd och tårar rinner ner...

Känns även fel att känna såhär. Syrran fyller 21 hemma i Sverige nu. Kan inte få fira henne. Så ikväll är jag nere, dämpad, ledsen. Ikväll är känslor av saknad, inte räcka till, inte vara bra nog, vara anledning att andra får vänta, överväldigande... Skär i hjärtat.