Reflection, evil.

Det jag alltid älskat, lockar inte längre. Jag längtar tills jag fått det tillbaka.

Kylan tar död på mig. Psykiskt, och fysiskt. Mörka dagar drar ner mig. Missförstå mig inte, jag gillar mörker, jag gillar nätter. Men inte kylan som slukar en. När jag säger kyla, menar jag inte vanlig kyla. Jag menar kylan som gör våra hjärtan kalla, och ihåliga.

Jag är glad över dom personerna som bryr sig, ni vet vilka ni är. Ni som pratar med mig, som låter mig lyssna på er, vi som utbyter tankar, och känslor. <3