Mardrömmar.

Att något så obeskrivligt fenomen kan skada ens psyke så mycket att det skapar en rädsla. En ny rädsla.

Kan inte gå hem till pappa lägga mig i mitt rum och sova, inte ens känna mig trygg hemma. Vet inte ens vad jag gör. En dröm där han sätter sig och ska ha ett allvarligt snack med mig och förklarar rent att han är tvungen att ta livet av mig och min syster. Är osäker på om min syster ens var hemma men i vilket fall lyckas jag fly och alla som vet hur Lidköping ser ut så kan jag bara beskriva att staden var 3x så stor och alla ljus lös lika starkt som neon. Som att gå genom New York mitt i natten. Jag vart jagad om och om igen och vaknade så många gånger på morgonen av exakt samma dröm.

Sitter hos en fin vän nu i vilket fall och har precis sett klart på divergent och ska träffa Melker imorgon bitti igen.
Han är underbar, saknar honom. Sen åker jag till Jenni senare på dagen och ska umgås tills torsdag, sen blir det dop. På tisdagen fly till Linköping och på möte på onsdagen sen tagga närcon. Woop

Sen den 30e blir det begravning.

Efter det åker jag nog upp till Stockholm i någon vecka.

Den här sommaren har faktiskt varit den bästa. Skojar inte vad underbar den varit. ~