Vad finns det att gråta över?

"Ett kort liv i förtvivlan och ånger, besvikelse och ångest.
Jag valde inte det här, heller gjorde inte du det. När blev livet ens rättvist?
Slösa inte din tid på något du inte mår bra av. Tiden är värdefull och någonting du ska ta vara på
och inte kasta bort så som vi slänger skräp på marken, fimpar träden och förgiftar oss själva.. Men till vilket pris?"

Dröjde inte länge tills jag sa till mig själv att stå upp för mig själv, ville skaffa förbättringar, ändringar etc etc.
I slutet av mars/början av påsklovet bad min pappa mig stanna hemma. Han förklarade för mig att han träffat sin pappa som han inte sett på 16 år. Han bad mig stanna hemma för att jag och min syster skulle följa med honom och träffa honom, vilket jag och hon inte heller gjort på 16 år då jag bara var 1-2 år. Idag fick min fader höra något som oroade honom om inte gjorde honom helt förstörd. Det var hemskt att se honom i ögonen där hans tårar sakta föll ner på hans kind. Gjorde även mig orolig och ledsen. Fick höra att min farfar ligger på sjukhus igen där han har problem med tarmpaketet och att hans tarmar växt fast i ett sår. Jag kanske inte ens hinner träffa honom.

Jag vill ta fart, hoppa och bara få in rytmen. Om att en dag vakna klockan 7 på morgonen, gå till skolan som vanligt och fortsätta så, termin efter termin. Klara skolan, få E i examens betyg, skaffa ett jobb jag trivs med, få råd till mat och lägenhet, flytta till en förort i Stockholm och bara köra stenhårt, må bra liksom.

Detta är mitt äventyr. Efter det kommer ett nytt, och efter det, och efter det.
Vill till och med resa runt med vänner, till Irland, Italien, Frankrike osv. Just a cozy van you know.

Let the adventures begin. 8)