"Please do not hurt me love, I am a fragile one...

and you are the light in my eyes. Please do not break my heart,
I think it's had enough pain to last the rest of my life."

Jag har märkt att många människor gillar att avbryta mig.
Det är heller ingen nyhet. För jag vet så många som gör det.
Dom avbryter inte andra. Det är just mig. Så fort jag har något att säga så ska någon prata i mun på mig.
Fett jävla drygt. Tror ja ska bli sådär fett osocial och vara den tysta personen i gänget när folk är runt om mig.

Iallafall så tror jag att jag blivit kär. Ett mirakel förövrigt. Det är ärligt sjukt. Jag är bara rädd och osäker.
Fett jävla osäker.

Mieie. Kram <3