Ja, vissa stunder.

Jag har både varit glad, deprimerad, arg, irriterad osv osv. Allt. Mina känslor har blandats så otroligt.
Det var helt sjukt hur ensamt det kändes när jag kom hem.
Och jag blev ju inte direkt på bättre humör av att man säger hej till en person man känner
och den kollar på en som om man vore helt jävla retarderad.

Jag är till och med vrål hungrig och bara sitter här och stirrar.
Antar att jag ska gå ut och springa lite imorgon. Försöka vara ute så mycket som möjligt känner jag.
Något som gjorde mig något glad var väl att en person som ska börja samma klass som mig
började skriva med mig. Han frågade om jag skulle bli den enda tjejen i klassen.
Det var lite awkward men men.

Som vanligt har vi inte mat hemma typ ytterst lite bröööd och vill inte väcka min fader.

blir verkligen trött på allt idag. :((((

"Jag går bredvid men
halkar efter jag orkar
inte springa mer.
Försökt och visa dig med blicken
men det är inte mig du ser.
Den här platsen är nån
annans och jag måste hitta ut."