Tw självmord

Tänker mycket på min barndomsvän som avslutade sitt liv för ett par år sedan. Hur konstigt det är att han är borta och att jag verkligen aldrig hade trott att han skulle försvinna innan mig.

Mitt liv har kastats runt i sådan omfattning över de senaste tio åren att det är svårt att greppa.

Jag och Bea såg den där serien på Netflix om snubben som begått ett mord gör ca 30 år sedan och nu kommit ut igen och försöker leva sitt liv.
Hur man faktiskt kan förändras som människa på bara några år, och jag kände att det var omöjligt att döma honom när jag själv lika gärna kunnat göra något så sjukt när det va som värst för mig.
Jag var och är inte frisk, men som yngre så är jag förvånad att saker och ting inte slutade riktigt illa.
Det är så knasigt hur nära man varit att totalt fuckat upp sitt liv, men på något sjukt vänster klarat av att hålla ihop det. Eller bara haft tur?

Jag har inte haft några suicidala tankar på ett bra tag nu, vilket är så otroligt skönt.
Efter bröllopet så har jag fan mått väldigt bra.
Det känns som ett nytt kapitel i livet, och som att jag är en så mycket mer mogen människa som har slutat bry mig om allt som är så otroligt oviktigt och istället börjat ta vara på mig själv och den lilla tid jag har här.

Jag hoppas att det håller i sig.
Har så mycket att se fram emot.
Men är bipolär.... och det kan vända när som helst, speciellt nu när det börjar bli mörkare och kallare.