Nollställd.

Nu är plågan över.
Plågan om att ha levande djur, som man visste snart skulle dö.
Nu är ni fria, nu mår ni bra. Ni är hos dom andra kompisarna.
Jag har fått gråta ut om mycket idag. Gråtit ut en hel del faktiskt.
Så mycket att jag inte kan gråta mer nu, hur ledsen jag än är.
Rensade burarna, tömde transportburarna. Det gjorde ont, och jag var ledsen men kunde inte gråta.
Tror jag fick ut allt idag. Allt det värsta.
Önskade bara jag var ledig imorgon så jag kunde sova bort lite tid, vila min skalle och återhämta mig efter några veckors tuffa händelser.

Har många som stöttar mig, både genom telefonen, och irl.
Dom två som inte kunnat stötta mig irl är de som inte bor här, tror garanterats att dom träffat mig annars.
De andra två har varit med mig idag, hjälpt mig igenom det svåraste och kramat mig när jag behövt det.
Sjukt bra vänner säger jag bara. Älskar er <3