MooseWhores blogg

Jag spyr på mig själv och mina tankar.
Hatar ångest.
Hatar min hjärna.
Hatar mig själv just nu.
Duktigt.
Låt denna höst gå fort.

När självförtroendet inte håller, då är det jag som ligger klarvaken mitt i natten och kan inte sluta göra det värre.

Nytt år, nya tag, nya möjligheter???
Nä nytt år och samma jävla tankar.

"Vad är det för fel på dig, varför vill du ha mig i din famn?"
Ja.
Ibland undrar jag.
Jobbig som man är. Psykiskt.
Blä.

Önskar jag kunde stanna tiden.
Ibland hade det verkligen behövts.
Känner att jag får för lite tid till det jag faktiskt vill, men vem gör inte det?
Igår var en sån dag..
Det blev så jobbigt.. Första bråket och känslorna var så starka..
Men när allt blev löst och vi bara stod där, höll om varandra, tittade varandra i ögonen och sa hur mycket vi älskade varandra... Då ville jag stanna tiden. Njuta av det -
Att vara så uppskattad som jag är nu av honom, det är guldvärt.
Aldrig känt såhär förr.
Aldrig känt den sortens kärlek från någon innan.
(Förstå mig rätt nu, jag tycker inte om att bråka men sånt händer ju.)
Jag älskar honom så mycket, så att det gör ont.
Jag är lycklig nu.
Han är den rätta..
Jag vill spendera resten av mitt liv med denna killen.
Att känna så.. Wow jag älskar det.

Såhär har min dag sett ut:
Arg - Ledsen - Tom - skitglad - sur - neutral - glad - irriterad - glad - ledsen

Dessa humörsväningar, hur blir man av med skiten?!
Är rätt så trött på det.
Livet börjar ju ordna upp sig nu så det är lite irriterande!
Men idag är det kanske inte så konstigt att det är så, har varit extremt klumpig och minnet har varit sämre än någonsin.

Vill bara få rätt på mitt "nya" rum så jag kan flytta ut.. Ha min egen space.
Fick hem min coola tapet idag som jag ska sätta upp, hoppas det blir bra bara..

Vill även hem till min pojkvän (oooh vad jag blir glad av att se det där 8D ) och bara mysa..
Pussas en massa.. Får vänta timmar bara sen så <3

Okej, nu skrattar jag lite för kaninen sitter och nyser typ 150 ggr i rad i buren och det låter och ser sjukt underhållande ut. HAHA underbart <3

Känns bättre att ventilera sig lite.

Ja. Jag kämpar vidare, är verkligen på bättringsvägen.
Det är jobbigast när jag är ensam. Vilket jag är just nu, och kommer vaa ett par timmar till.
Men ikväll lär bli roligt. Ska dricka med en av mina närmsta vänner.
Sen utgång och träffa ännu mer folk.
Och ikväll/inatt får jag träffa mitt hjärta igen.
Att vara så galet kär är underbart folket. Riktigt härlig känsla, saknaden är jobbig bara.

Jag är en människa som drömmer väldigt mycket och alltid kommer ihåg dom.
Drömmarna jag haft den senaste tiden är rätt jobbiga, men dom visar tydligt på att jag är galet kär.
Lovely.

Make me dizzy baby, ikväll är det dags.

Har en sån där dag idag!
Då allt bara känns helt underbart! Oh vad jag älskar den känslan!
Haft en helt underbar helg med saknade människor och människor som jag verkligen tycker om!
Ville aldrig att lördagen skulle ta slut haha :C
MEN denna helgen kommer också bli så jäkla bra! Svedala sommarrock! <3
Mysigt som fan och med folk jag gillar myyycket!

För övrigt är det bara 1,5 vecka kvar till min semester. Sen kan jag ta det lugnt ett tag, skönt!!
Mysa med min finis, en massa! När han inte jobbar dvs.. MEN ändå!
Lycklig.

TYCKTE FAKTISKT ATT DENNA "BLOGGEN" BEHÖVDE NÅGOT POSITIVT INLÄGG FRÅN EN ÄLG SOM MIG!
NAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJ :D

Som rubriken säger, livet flyter på. Allt känns bättre igen, har fått en hel del problem lösta och fått svar på de flesta frågor jag haft.
Ändå så får jag fortfarande mina svackor.. Som just nu t.ex.
Tänker för mycket, på allt runt omkring. Jag är livrädd hela tiden.
Livrädd för att bli lämnad, jag vill verkligen inte bli lämnad..
Även om jag vet att det är bra, det går framåt och att det t.o.m. Kan bli något av det så tänker mitt huvud ändå tankarna "han kommer tröttna", "han kommer inse att det är för tidigt" "han vill inte ha dig egentligen" osv.
Varför gör mitt huvud så..? När jag väl är där, så tänker jag aldrig tankarna för jag märker och känner att det är på riktigt.
Men så fort jag får chansen att tänka, när det är tyst - då börjar huvudet..
Jag vill inte vara så, känna så..
Varför kan inte den delen av huvudet bara bli på min sida och säga bra saker till mig istället?
Och varför kan jag inte sluta övertänka saker?
Jäkla skit alltså..
Allt detta bara pga en dröm jag hade inatt. Då börjar tankarna.
Trots att jag blev pussad på en massa innan jag gick till jobb..
Wtf Brain staaaahp...

Tur att man på jobb blir överöst av kramar och pussar.. Barn kan verkligen få en att må bra.
Och har världens bästa arbetskamrat alltså. <3

Nu har jag fått ventilera av mig lite iallafall. hoppas huvudet kan ge med sig lite mer nu.
Röv.

Mitt bergodalbanehumör är fortfarande kvar. Sjukt störigt.
Har ju fått ett problem ur världen, men då kommer det tre nya istället!
Sjukt kul! Eller inte.

Idag är det riktigt jobbigt. Det gör så ont i hjärtat och magen att bara tänka.
Vill verkligen bara kunna stanna av, iallafall för ett tag. UTAN alkohol. För det vet jag funkar men för fan.
Infektioner, stress, paranoid och jag saknar så det gör ont.
Antagligen för jag mår piss och BLÖRK. Sakna kan vara bra ansolut! Men inte när man behöver kramarna och pussarna som tröst. Närhet.
OOOOHR. Vill inte mer faktiskt. Fick sån sjuk Ångest när jag var på Vårdcentralen idag.
Tredje gången på 3 veckor?! Ska medicineras i tre veckor nu istället för 5 dagar åt gången.
Jävla kissande hela tiden.. Äckliga jävla UVI fan.

Och det här med sms, det är inte bra för en. Misstolkningar och man vet inte om personen på andra sidan är seriös eller inte. Det är sjukt. Att mitt huvud kan överreagera något fruktansvärt när personen säger att det inte är någon fara. Och jag litar på personen fullt ut!! Jag vill ut ur mitt huvud. Stänga av.

Nu har jag fått böla av mig lite här så nu ska man sätta sig och böla på riktigt istället.
Fuck this, fuck life, fuck everything. Smör.

Kom ifrån alkoholen rätt bra efter studenten, nu är vi tillbaka på ruta ett.
Varje helg, varje dag då jag vet att jag e ledig dagen efter då jävlar.
Saknar min vodka, ska snart åka till Tyskland! <3
Saknar mitt välmående, saknar när jag kunde le på riktigt, inte för falskhetens skull.
Hur länge ska denna så kallade "depression" som min kompis så fint uttryckt det sluta?
Snart hoppas jag. Börjar bli trött på det nu!