198. -

Det finns en tid då allt var ljust
Då himlen var blå, solen var gul och gräset var grönt.
I en evig kamp mot det som är mörkret nu.
Kämpar vi i blodbadets namn,
finns inget som återigen blir som förr,
allting kommer bli mörkare även om vi vinner.
för lyckan har dött ut, nu har sorgen tagit över.
Som Scar gjorde i Lejonriket,

Kriget har börjat, alla krigare står i rad.
Väntar på signalen som tjuter ''skjut''
Det är inte lätt att vara en ensam krigare.
Sätter sig ner och väntar på döden.
''Välkommen in, jag är döden''
Ser på när mina vänner faller ihop som säckar.
Ser på när min värld rasar samman.

Kriget har pågått i flera år nu, jag lever än.
Hur länge? Kommer jag överleva igen?
Ser på när mina sista vänner dör, en efter en.
Ser på när barn skriker, skär sig i hjärtat.
Vad ska man göra? Det är bara se på eller dö.

Det är inte lätt att vara ensam krigare, jag har vart där förut.
Kommer jag överleva igen?

Nu är det snart över, ser hur dem kämpar.
Känner hur något sticker till.
Känner hur jag tar mitt sista andetag nu.