1409. fråga till mina vänner

ibland undrar jag om de vänner jag har ens vill vara med mig, prata med mig. Ni som är mina vänner, varför pratar ni med mig? vill ni ens vara min vän?

Det känns som de bara pratar med mig för dem måste, inte för dem vill. För dem tycker synd om mig.
är rädd att förlora de få jag har, är rädd att förlora tryggheten hos dem. Jag släppte in dem och nu så pratar knappt nån med mig. Jag let my walls down för fort i guess. Det är anledningen till varför jag aldrig aldrig släpper in nån för jag slutar alltid som andrahandsvalet. Jag vill bara att folk ska vara nöjda med mig, lycklig och glad över att ha mig i sitt liv. Jag känner mig värdelös att jag inte kan ge vad alla behöver. Speciellt mina vänner, om dem ens är det? Vet att många är upptagna med, men jag ser när dem är aktiva, och vet när dem ignorerar, är inte så dum i huvudet för att förstå. Men det är okej, jag är van. Jag är för snäll, jag vågar sällan säga emot, tjafsa och låter alla leka med mig och utnyttja mig som person, utnyttja min vänskap, allt. Jag vet att jag inte ska låta folk göra det, har lovat folk allt för mycket att inte låta nån fucka upp mig totalt. Men jag vet inte. Jag är så van vid abuse och tror det är allt jag förtjänar. Jag vet dock att jag förtjänar bättre. Jag har slutat skriva först till folk, iaf några för att se om de skulle kontakta mig. De gör dem inte, det visar bara det jag tror, men det är okej för jag kommer alltid finnas där för alla, oavsett vad. Tyvärr så funkar jag så som person. Är för snäll för mitt eget bästa, ibland är jag orolig att det kommer bli min död.