Jag vill leva i en värld utan dig.

Jag mår sådär, inte så värst bra faktiskt. Ångest, ångest, ångest och ännu mer ångest.
Vill inte det här längre, orkar inte. Kan inte bara den dära skolsystern ringa mamma så vi kan ha möte och reda ut allting och få remiss till doktorn för att få akut ångest dämpade tabletter. Jag typ bryter ihop varje dag, gråter, gråter och vägrar att äta. Fast är tvungen. Kontrollerar min ångest genom att inte äta och skippa skolan, ska vägra imorgon. Det var rätt skönt att skippa maten i tisdags, första dagen då jag mådde helt ok.
Min halvbror fyllde 1 år igår, lol. Måste till pappa på lördag, vill inte. Kommer bryta ihop. Min pappa har aldrig varit en pappa för mig. Allting som var viktig för honom var alkohol och spel och pengar. När han hade pengar så gick allt åt spel och öl. Jag fick mina pengar i somras, efter 2 år. Allt gick åt stockholms resan vilket jag tyckte han kunde betala. Hans kvinna är hemskt, vill inte. Hennes fejkade, hon är äcklig.
Ingen i hela släkten gillar henne, och hon märker ingeting. Pappa vet hur dåligt jag mår av att vara hos honom när hon är där, hon tvingar mig att äta hela tiden, hon kan bara dra åt helvete. Men ska dit för farmor och min halvbrors skull, är bara där till middagen, sedan går jag hem till mamma igen. Jag klarar inte av detta, är helt jävla uppochner. Vill bara bort här ifrån. Mamma blir ledsen för jag säger att jag vill svälta mig till döds för jag orkar inte leva längre. Tänker inte äta något, vill inte, vill inte. Tänker vägra i några dagar, fast på lördag måste jag äta, fast.. ne.. kan äta lite när väl farmor lagat vegetarisk till mig, älskar henne.
Jag är typ helt förstörd. Vill bara gråta, kan inte gråta bland människor, vill inte visa mig svag. Jag vill vara stark och göra mamma stolt, visa att jag klarar av skolan. Hon vet hur dåligt jag mådde i förra året i nian.
Alla bara var elaka mot mig. Ingen ville jobba med mig, ingen ville vara med mig. De bytte omklädningsrum när jag kom in, de snackade skit om mig, de skrattar åt mig och pekar och går så fort jag kom. Jag vet inte vad jag gör fel. Gymnasiumet kommer bli ett rent helvete. Jag tänker inte leva tills jag blir 30. Tänker dö.

Ja, detta är min blogg, jag skriver vad jag vill.