-

Har verkligen vart helt ras ikväll. Pratat ut med mina föräldrar och jag ska börja få mer hjälp nu i veckan då det verkligen behövs. Sagt till alla som jag älskar och de betyder att dom gör det. Ville att dom skulle veta det. Känns bra att det finns folk , så jävla glad över det.. att faktiskt ha familj och vänner det är stort. Dock är det stort att säga det till dom. Är noga med att säga det till de som verkligen betyder nåt, annars sliter man bara ut ord så dom tillsist saknar betydelse.Nästan jobbigt och läskigt, rädd att nån ska ta det på fel sätt. Vill att de ska veta att det är dom som får mig att vilja fortsätta, att bli nåt.. Vart så jävla rädd och liten. Trott att nu fan blir det inte mer. Men nu är det bättre. Glad att jag fan inte gjorde nåt. Om man nu kan vara glad över det.. vet inte direkt hur jag ska vara eller vad jag ska göra. Vet de två sakerna jag inte ska göra. Vill vifta lite med mina armar och dansa och ropa att jag fortfarande är här. Efter alla dessa svåra år.
Och har egentligen ingen aning om varför jag skriver detta.