wsdtyui

assååå faaaaaaaaaaaaaaaan att det ska va så firjmflsldåpfl mjgnrijsp kmforj svårt att berätta för folk hur jag mår..
försökte nyss berätta för pappa att jag har seperationsångest och mår verkligen jätte jätte dåligt när jag verkligen känner mig ensam. asså jag böla så mkt att jag stammade fram orden. . . varför ska sanningen vara så svår?
varför ska jag ha en massa seperationsångest, panikångest, psykbryt... varför ...

jag vet att jag gnäller om det här hela jävla fucking tiden. men det är inte presic som att jag bara sitter här och inte gör nått åt det?!?

jag försöker faktiskt få bort sådana känslor och tankar. pappa sa oxå att jag borde prata med en doktor, kanske kan få medicinering och stuff..
fast. jag vill hellst inte gå på piller..jag vill vara frisk, ha vänner, och folk som störtar mig.. ska det vara så mkt begärt?