Liten värld och uteckling

Efter att jag flyttat till Uppsala och lärt mig umgås och träffa människor har världen blivit så stor och frestande.

Jag, som annars egentligen ser mig själv som ensamvarg och asocial, har börjat bli socialt frustrerad. Speciellt nu när jag inte kan utveckla mitt umgänge i den fart jag vill eftersom alla nationer stängt, och många studenter är fortfarande hemma hos deras familjer. Att jobba på Olearys underhåller visserligen mitt nyfödda sociala behov men vad gör jag när jag är ledig? Ingenting? Det känns ungefär som att jag inte får cykla precis efter att jag lärt mig hur man gör. Sämst.

Ikväll ska jag och Amanda dra ut på pub, förhoppningsvis finns det några människor där trots att det är söndag idag.

I slutet av maj ska jag vidga mina vyer och dra till Kroatien en vecka, det blir första gången jag är där som jag är så socialt utvecklad. Ser fram emot att träffa människor där. Direkt efter att jag varit där ska jag sen till Karibien en månad, kan ju inte säga att jag klagar på mitt liv även om jag känner mig lite tillfälligt frustrerad. Jag har det rätt bra ändå.