Om jag vill

När jag gick ut i torsdags fick jag höra en rolig (ragg?)replik.
"Du är det perfekta exemplet på den fula ankungen som blev en svan.."
Det var från två killar som jag gått i samma klass med när vi gick grundskola. Efter det så förklarade båda att de försökt lägga till mig på facebook efter olyckan jag var med om, men att jag inte hade accepterat och att dom surnat efter det.
"Värst vad hon tror att hon är så bra då, trodde vi när du aldrig accepterade.."
Alkohol mina vänner. Alkohol...... Nu har jag i alla fall accepterat deras vänförfrågningar på facebook. En av dom frågade snart i chatten vad jag gjorde och jag svarade att jag just lagt mig i sängen, därpå svarar han "jag kan lägga dig i sängen;)"

Vill bara säga att trots detta vill jag inte kalla mig feminist. Jag skrattar lite för mig själv när jag tänker på detta. Dagen efter fortsätter min vardag och jag stöter på en kille som (tydligen)väntat på mig och han ska kramas och prata om att mysa med mig. Jag skrattar och flirtar tillbaka lite. Ska ha sex med honom och hans kompis om dryga 3 månader. Eller det är väl vad han tror i alla fall.

Tror många missbedömer mig. Jag är inte svag för att jag är ensam. Jag är inte tyst för att jag är blyg. Jag är inte desperat för att jag är singel. Jag väljer att vara ensam, jag väljer att vara tyst, jag väljer att vara singel och jag väljer att vilseleda folk i en skoningslös lustsorg för att en del förtjänar det.