Nu har jag massor av vänner och mår hur bra som helst. Just för att jag VÅGADE att INtTE vara rädd. Man kan säga såhär: Om du inte vågar möta det mörka.. så kommer det mörka möta dig. Var stark, och försök besegra vad för än rädslor du nu har! Rädslor begränsar dig bara. Du har varit med om mycket.. och förstår att du är rädd och oroad. Men jag har även varit rädd jag med. Jag förlorade ju min far.. i högstadiet... och massvis av annat hände vid den tiden... som stängde mina portar för det yttre. Jag vet ÄVEN hur det är att ha det jobbigt. Men jag har.. analyserat mig själv, och vågat möta det onda. Jag är starkare än någonsin! Ja.. Nu blev det lite väl djupt här. Ja. Hoppas, lixom.. att jag gjort någon inverkan! Synd att lixom.. du handskas med så många farhågor!

Nej, men hörrudu! Försök att vara mer öppen för saker och ting, och BJUD på dig själv! Var inte rädd! Är man rädd.. så stänger man ute så mycket. I personlig mening, Under hela högstadiet var JAG rädd.. inför andra personer. (Bortsett från mina högstadie-vänner, niklas och Filip) Jag var oerhört rädd.. att tala inför andra. Och att säga vad jag tyckte. Var rädd att dem skulle tycka jag var konstig.. och var rädd för att allt jag skulle säga skulle bli fel. Var rädd för så mycket. Men när jag öppnade mina ögon och slutade vara rädd för vad andra tyckte om det jag sa.. eller vad jag TRODDE att andra skulle tycka.. Så blev det myyyycket bättre.

Hörruduru. Du borde testa att vara i närheten av mig i en längre tid. (Inte ens jag klarar av att vara i närheten av mig själv) Hur som helst, Då lovar jag.. att du blir rädd. Man kan jämföra mig med en nerdrogad mongolid som sniffat bensin. Du kommer att bli såpass rädd.. att du tillslut inte blir rädd längre. Haha. Tror jag. Eller något. Nä. Nu skrev jag bara något. Blev du rädd nu? Hiihi.

Efter allt du varit med om så motiverar du många människor att man klarar mycket, och att man inte ska ge upp!