En vecka nykter.

Idag är det rätt exakt sju dagar sen min senaste konsumtion av någon onykter givande substans. Hade aldrig kunnat tro att det kunde kännas lite bra att må såhär värdelöst. Jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det här men får väl bara hoppas på det bästa och härda. Jag sover knappt längre. Har hamnat efter i skolan för första gången sedan jag började utbildningen i princip. Jag försöker plugga. Försöker skriva dessa jävla uppsatser. Men kan inte komma ihåg sist jag pluggade helt nykter. Ett fåtal öl har alltid gjort mig sällskap de senaste kvällarna jag suttit och skrivit a4 efter a4. Nu får jag knappt ner ord. Som bäst några rader på några timmar. För mitt huvud gillar inte att vara nyktert verkar det. Var längesedan jag hade svårt att äta, iaf på den nivån det nu nått. Har tappat några kilo på dessa dagar och det känns så värdelöst för har i många perioder kämpat med att hålla uppe min vikt iaf någorlunda. Summerat känns det som allt går käpprätt åt helvete förutom nykterheten då. Den har gått från att vara det enda jag inte har till att bli nästan allt. Så jävla konstigt.

Men en sak är jag glad för iaf. Jobbar nästan dubbelt mot vad jag brukar göra denna månaden. När jag jobbar är i nuläget den enda stund jag inte äcklas av mig själv utan faktiskt känner mig duktig och kan värdera mig själv på ett positivt sätt. Tack jobbet hade dött annars. Är i skrivande stund påväg dit och mår redan lite bättre. För har aldrig varit påverkad på jobbet. Värderar mina patienter för mycket. Vet även att det inte finns någon möjlighet att få i sig något onykterhetsgivande där vilket bara är en ren trygghet.

Imorgon är jag ledig och måste fan ta tag i skolan för misslyckas jag i någon kurs denna terminen kommer jag aldrig stå ut med mig själv och bara knarka ner mig igen.