Eloge till honom.

Jag skulle vilja ge en eloge till dagens föreläsare på skolan. Han hade en grav CP skada sedan födseln, trots detta levde han ett väldigt aktivt liv med endast praktiskt stöd där det verkligen var behövligt. Han tränar regelbundet trots att han är rullstolsbunden, han åker runt och föreläser samt har ett fast riktigt arbete. Kan inte riktigt greppa detta, sjukt jävla imponerad. Han kom in i klassrummet med ett giganstiskt leende och fick oss alla att verka mycket mer osäkra än vad han var. Han berättade så mycket, gav sjukt intressanta perspektiv och besvarade alla frågor rakt och ärligt. Skönt att se att det finns sådana fantastiska människor.

Det gav också perspektiv, en realitets smäll. Uppenbarelse. Vad fan har jag att klaga över egentligen om jag tar för givet så mycket som andra saknar. Blir så jävla äcklad över hur genuint patetiska vi människor är. Ännu mer glad över mitt yrkesval, att få se och höra sådana eldsjälar är nog väldigt nyttigt för en.